Efter att det amerikanska justitiedepartementet offentliggjorde dokument relaterade till Jeffrey Epstein, har kritiken från både republikaner och demokrater intensifierats. Enligt Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier, ger publiceringen intrycket av att den inte uppfyller lagens krav. Åsard uttrycker en stark misstanke om att det handlar om en medveten mörkläggning.
Republikanen Ro Khanna och demokraten Thomas Massie planerar att kalla justitieministern Pam Bondi till riksrätt, med hänvisning till att den information som publicerats inte är tillräcklig. Khanna framhåller att dokumenten som offentliggjorts är ofullständiga och kraftigt maskerade, och att inga bilder på Donald Trump inkluderades, medan flera nya bilder på den tidigare presidenten Bill Clinton släpptes.
Det är välkänt att Trump och Epstein hade en personlig relation under 1990-talet. Lisa Phillips, ett av Epsteins offer, menar att justitiedepartementet prioriterar sin egen image framför att skydda offren. Åsard instämmer i denna uppfattning och betonar att det finns en tydlig brist på transparens i publiceringen.
Åsard påpekar att det är förvånande att det amerikanska justitiedepartementet, som har till uppgift att försvara lagen, istället bryter mot den. Hans andra observation handlar om hur mycket av dokumenten som är maskerade och censurerade, vilket förstärker hans misstankar om en omfattande mörkläggning från Trumps administration. Trots att det rör sig om ett stort antal dokument, har departementet haft en stor arbetsstyrka för att granska dessa, vilket enligt Åsard gör det än mer anmärkningsvärt att så mycket information saknas.
Enligt Åsard är det rimligt att skydda offrens identitet, men han ifrågasätter varför inga uppgifter om Trump offentliggjorts. Istället har uppmärksamheten riktats mot Clinton, vilket Vita huset försöker framställa som ett problem för demokraterna snarare än för Trump. Åsard spekulerar i att det fortfarande finns betydande material som involverar Trump, inklusive foton, som kan ha tagits bort under granskningen.
Han hänvisar till författaren Michael Wolff, som påstått sig ha sett bilder på Trump med unga flickor under sin tid hos Epstein. Åsard konstaterar att om det handlar om mörkläggning, så implicerar det också en konspiration. Ironiskt nog kan det som tidigare betraktades som konspirationsteorier nu ge belägg för att det faktiskt är Trump som är inblandad i en stor konspiration.
Trots dessa misstankar är Åsard övertygad om att mörkläggningen inte kommer att lyckas på lång sikt. Han förutspår att hela materialet så småningom kommer att bli tillgängligt, även om det kan ta år. En annan chockerande insikt från Epstein-fallet är antalet unga flickor som har identifierats som offer, vilket uppgår till uppemot 1200, en siffra som är betydligt högre än tidigare känd.
