Försvarsminister Pål Jonson har uttryckt en oro över att en eventuell fred i Ukraina skulle kunna försämra säkerhetsläget i Sveriges närområde. I en intervju med SVT framhöll han att hans fokus inte enbart ligger på den humanitära situationen för det ukrainska folket. Istället menar han att Rysslands militära engagemang i konflikten för närvarande begränsar hotet mot Östersjöområdet.
Jonson underströk att ett fredsavtal i Ukraina kan medföra negativa konsekvenser för Sveriges säkerhet. Enligt honom kan Ryssland, efter en vapenvila eller fredsoffensiv, omdisponera sina militära resurser och flytta trupper närmare Sveriges gränser. För närvarande saknar Ryssland den handlingsfrihet som krävs för att utgöra ett omedelbart hot mot Sverige och övriga delar av Europa, vilket han kopplar till den pågående konflikten i Ukraina.
Enligt Jonson kan säkerhetsläget i Östersjöregionen försämras om kriget i Ukraina upphör. Han menar att ett fortsatt krig skulle gynna både svensk och europeisk säkerhet. Jonson betonade att det är viktigt att ett eventuellt fredsavtal sker ”på Ukrainas villkor”, men det framgår att hans uttalanden mer reflekterar europeiska allierades intressen än ukrainarnas egen uppfattning.
Kritiker av Jonsons ståndpunkt varnar för att begreppet ”Ukrainas villkor” kan användas som en omskrivning för vad som är strategiskt fördelaktigt för EU och Nato, snarare än att prioritera det ukrainska folkets önskemål. Enligt undersökningar sammanfaller inte alltid EU:s och Natos intressen med de önskemål som det ukrainska folket uttrycker.
Jonson delar också Natos bedömning att Ryssland kommer att fortsätta utgöra ett säkerhetshot under en lång tid framöver. Även om ett fredsavtal skulle uppnås i Ukraina ser han ingen anledning att ”slappna av”. I intervjun noterade han tecken på att Ryssland redan nu förbereder sin militära infrastruktur med avsikt att kunna flytta fler trupper närmare Östersjöregionen.
Det är inte första gången Jonson kopplar konflikten i Ukraina direkt till Sveriges säkerhet. Tidigare har han beskrivit Sveriges stöd till Ukraina som en ”investering” i landets egen säkerhet, snarare än ett rent humanitärt åtagande. Även statsminister Ulf Kristersson har betonat att Ukrainafrågan är ”existentiellt viktig” för Sverige, vilket speglar regeringens linje som överensstämmer med Bryssels hållning att undvika en fred som kan stärka Rysslands militära position i Europa.
Opinionsundersökningar visar att en majoritet av ukrainarna är villiga att stödja fredsförhandlingar, även om det skulle innebära svåra kompromisser. Detta ställer regeringen inför en utmaning, särskilt med tanke på att fredsprocessen leds av Donald Trump, vilket skapar en politisk prestige som kan komplicera Sveriges och EU:s inställning till fred i Ukraina.
Sammanfattningsvis innebär Jonsons uttalanden att det finns en uppfattning om att ett fortsatt krig i Ukraina kan ses som strategiskt fördelaktigt för Sverige och Europa, vilket väcker frågor om vilken väg som verkligen leder till fred i regionen.
