Den Europeiska unionen avser att stärka kontrollen över medieinnehåll och åsikter som medborgarna exponeras för på internet. Detta sker genom ett projekt som benämns den Europeiska demokratiskölden, och som gradvis ska implementeras från och med 2027.
En central del av detta initiativ är skapandet av Centrumet, en ny institution inom EU, vars uppgift blir att övervaka och vid behov ingripa mot nyheter och åsikter som sprids online. Informationen framgår av en 30 sidor lång kommunikation som EU-kommissionen planerar att offentliggöra.
Bakgrunden till behovet av Centrumet och demokratiskölden anges vara hotet från rysk desinformation samt påverkan från Ryssland och dess agenter inom det europeiska demokratiska rummet. Tomas Tobé, svensk EU-parlamentariker, är en av dem som arbetar med detta projekt. Exempel ges på rysk påverkan under förra årets val i Rumänien, vilket enligt EU:s ledare krävde att valet skulle göras om med godkända kandidater.
Det handlar dock inte bara om externa hot. Sociala medier pekas också ut som problematiska, då deras algoritmer tenderar att prioritera sensationellt och kontroversiellt innehåll framför pålitlig information. Detta riskerar att förstärka desinformation och samhällsklyftor, vilket är en växande oro när allt fler EU-medborgare får sina nyheter genom sociala medier och influencers.
För att motverka dessa problem har EU infört flera regler och förordningar, såsom DSA (förordningen om digitala tjänster) som ställer krav på stora plattformar att tillåta granskning av sina algoritmer av Europeiska centrumet för algoritmtransparens. Dessa åtgärder syftar inte bara till att bekämpa utländsk påverkan utan även till att hantera olagligt och kränkande innehåll.
Som en del av Centrumets arbete kommer det att finnas ett ”snabbinsatssystem” som kan aktiveras vid allmänna val för att snabbt kunna agera mot konton som uppfattas hota valprocessens integritet. Dessutom kommer Europeiska digitala medie-observatoriet (EDMO) att få utökade befogenheter för att övervaka spridningen av idéer och åsikter inom EU och i kandidatländer som Ukraina och Moldavien.
Ett annat verktyg kommer att vara ett frivilligt EU-nätverk av influencers som ska bidra till att sprida kunskap om de gällande reglerna inom EU. Faktagranskare, som var centrala under riksdagsvalet 2018, kommer också att återkomma med ett fokus på att skapa ett europeiskt nätverk. Dessa faktagranskare får dessutom ett särskilt skydd mot hot och trakasserier.
EU planerar även att utveckla en demokratiguide för medborgare och införa medborgarskapsundervisning i skolorna för att stärka demokratins grundvalar. Slutligen kommer medlemsländerna att uppmanas att investera mer i statliga medier för att säkerställa en mångfald av perspektiv och kulturell representation.
Denna omfattande plan syftar till att styra EU-medborgarna mot de ideal som uttrycks i ”Ett nytt europeiskt Bauhaus”, där innovation och hållbarhet står i fokus.
