Ultraprocessad mat kopplas till ökad risk för tarmsjukdomar

Ultraprocessad mat som färdigmat, fryspizzor och sockrade drycker har blivit allt vanligare på våra tallrikar. Forskning indikerar nu tydliga kopplingar mellan denna typ av kost och allvarliga kroniska sjukdomar. Läkare rapporterar att konsekvenserna av detta mönster redan syns i sjukvården, och situationen riskerar att förvärras.

Trots att julen ofta präglas av överflöd av mat, är det inte enbart under högtiderna som färdiglagad och hårt processad mat dominerar. I vardagen har ultraprocessade livsmedel blivit en självklarhet för många. Samtidigt har forskningen skärpts, med studier som allt mer kopplar denna kost till sjukdomar såsom diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och olika tarminflammationer.

En av de experter som ser effekterna av detta på nära håll är Johan Burisch, överläkare vid mag-tarmavdelningen på Hvidovre Hospital och professor vid Köpenhamns universitet. Han betonar att sambandet mellan ultraprocessad mat och sjukdom är väl belagt, och att antalet patienter som behöver vård ökar.

En av de snabbast växande sjukdomarna i västvärlden är Crohns sjukdom, en kronisk autoimmun tarmsjukdom som kan orsaka diarré, feber, trötthet och ofrivillig viktminskning. I allvarliga fall kan delar av tarmen behöva opereras bort. Burisch menar att ökningen av ultraprocessad mat har en betydande påverkan på denna utveckling. Danmark har en av världens högsta förekomster av sjukdomen och prognoser indikerar att fallen kan nästan fyrdubblas inom 10-15 år.

Enligt Burisch kan cirka hälften av risken för inflammatoriska tarmsjukdomar kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning och fysisk inaktivitet, där maten spelar en central roll. Ultraprocessade livsmedel innehåller ofta stora mängder salt, socker och fett, samt tillsatser och smakförstärkare, vilket påverkar tarmens immunförsvar negativt.

Anja Viendahl Olsen, seniorforskare vid Kræftens Bekæmpelse, ser också ett tydligt mönster. Hon påpekar att rökning fortfarande är den största risken för hälsan, men därefter kommer ultraprocessade livsmedel. Hon framhåller att det inte finns någon annan livsstil som så konsekvent ökar risken för så många olika sjukdomar.

Att identifiera ultraprocessad mat kan vara en utmaning, men Olsen rekommenderar att man granskar ingredienslistan. Om maten innehåller ämnen som man inte har hemma eller är processad på ett sätt som inte går att återskapa i hemmet, är det ofta ett tecken på att det rör sig om ultraprocessad mat.

Exempel på ultraprocessade livsmedel inkluderar färdigrätter, chips och läsk. Olsen framhäver att vi har skapat en matkultur där livsmedel systematiskt försämras, vilket är djupt problematiskt. Den internationella debatten om ultraprocessad mat har intensifierats, inte minst i USA, där en stor del av det totala energiintaget kommer från denna typ av kost. WHO varnar för att utvecklingen kan få allvarliga konsekvenser för sjukvårdssystemen om inga förändringar görs.

Sammanfattningsvis visar forskningen tydligt att ultraprocessad mat inte bara är ett bekvämt alternativ, utan en växande risk för folkhälsan.