Kriget har kostat Bohdan Pokatylov åtta år av sitt liv, och i slutändan även halva hans ansikte. Men tack vare ukrainska kirurger har han fått en ny chans. ”Ibland får vi in soldater helt utan ansikte. Vi gör alltid precis allt vi kan, oavsett hur hopplöst det ser ut”, säger plastikkirurgen Oleksandr Vasilev.
Det är inte ovanligt att soldater får livshotande skador i kriget. Bohdan Pokatylov, 31 år gammal, överlevde en attack där han förlorade sitt vänstra öga och halva ansiktet. Han kunde ändå krypa ut ur ruinerna av en byggnad, trots att han knappt såg något. ”Adrenalinet gjorde att jag klarade mig. Jag visste att jag måste bort, för ryssarna brukar alltid skjuta flera gånger på samma mål”, berättar han.
De klusterbomber som används i kriget är förbjudna enligt internationella avtal, men de orsakar förödande skador. Soldaterna förlorar inte bara armar och ben, utan också sina ansikten. Historiskt sett har sådana skador funnits under lång tid; i Frankrike efter första världskriget kallades krigsskadade soldater för ”les gueules cassées”, de trasiga ansiktena.
I Ukraina är synen på krigsinvalider komplex. Många veteraner känner skam över sina skador, vilket försvåras av att de ibland har opererats av kirurger som inte är specialiserade på ansiktskirurgi. ”Det finns veteraner som undviker att se sig i spegeln och som inte ens vill gå till affären”, säger Tetiana Pavlytjuk, en annan kirurg på sjukhuset.
Under ett besök på ett sjukhus i Kiev genomgår Maksim, 44 år, en operation efter att hans ansikte skadades i en granatattack. Hans mun har varit sned och han har haft svårt att äta och prata. ”Vi lyfte upp kinden och rätade till den, och vi kommer att fortsätta med rekonstruktionen av hans tänder”, förklarar Pavlytjuk.
Ukrainska kirurger har utvecklat spetskompetens inom ansiktskirurgi och har föreläst vid internationella konferenser, inklusive vid Harvard. ”Vi deltar aktivt i internationella konferenser och ser fram emot att dela vår kunskap när kriget är över”, säger chefskirurgen Andrij Koptjak.
Trots svårigheter som elavbrott på sjukhusen fortsätter de ukrainska kirurgerna att operera soldater under pressade förhållanden. ”Under de första tre åren av kriget hade vi inga lediga dagar alls”, påpekar Pavlytjuk.
Bohdan Pokatylov är nu på väg mot återhämtning och väntar på en ögonprotes som kommer att röra sig som ett riktigt öga. ”Jag trodde aldrig att det skulle bli så här bra”, säger han, och uttrycker tacksamhet för den vård han har fått. ”Varför skulle jag vilja opereras i ett EU-land när jag har tillgång till erfarna kirurger i Ukraina?”
Som många andra soldater som skadats i konflikten har Bohdan bestämt sig för att lämna armén. ”Jag orkar mycket mindre nu. Jag måste jobba, men med krigsinvalidpensionen kan man knappt klara sig”, säger han. Serhij Poljucha, en annan soldat som skadats i strid, planerar att återvända till armén, trots sina skador. ”Det civila livet fungerar inte längre för mig”, påpekar han.
