Sveriges sjukvård står inför en allvarlig utmaning när det kommer till beredskapen för framtida pandemier. Sex år efter covid-19 varnar Sveriges Läkarförbund för att många sjukhus fortfarande är dåligt rustade. Enligt Hanna Kataoka, andre vice ordförande i förbundet, är vården inte ens kapabel att hantera vanliga kriser.
”Idag klarar vården inte en vanlig kris, klarar inte ens en vanlig sommar, klarar kanske inte ens vardagen alla gånger”, säger Kataoka i en intervju med TV4.
Minnena av pandemin lever kvar, och när covid-19 först blev känt i slutet av 2019 förändrades allt. Inom kort fylldes intensivvårdsavdelningarna med svårt sjuka patienter, inklusive unga och tidigare friska individer. Ingrid Stubelius, överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, beskriver hur personalen kämpade med föråldrad utrustning och begränsad erfarenhet i en pressad situation.
”Det var en omtumlande tid. Utrustning som var utdaterad, som man hittat i något reservlager. Det var många kollegor från alla yrkeskategorier som bara arbetat några veckor inom intensivvården”, berättar hon.
Idag är situationen på sjukhusen något lugnare. Munskydd och visir används inte längre rutinmässigt, och avdelningarna är inte längre överfulla. Trots detta kvarstår en oro över att nästa kris kan slå till när som helst. Sveriges Läkarförbund pekar på att sjukvården är underfinansierad och att resurser ofta går till onödiga saker. Det finns ett behov av att fokusera på kärnverksamheten, inklusive personalens utbildning och utrustning.
Enligt Kataoka saknas det utrymme för övningar och krisberedskap. Istället prioriteras akuta situationer, vilket gör att personalen inte får chansen att träna på olika krisscenarier. ”Sjukvårdspersonal behöver öva beredskap. Som det ser ut idag handlar mycket om att lösa akuta situationer”, säger hon. Hon uttrycker en förhoppning om att lärdomarna från pandemin ska ha fastnat i systemet för att undvika tidigare misstag.
