Personer med ätstörningar löper risk för flera långsiktiga hälsoproblem, visar en ny brittisk studie. Denna forskning belyser vikten av tidig och adekvat hjälp för de drabbade. Enligt Elisabet Wentz, överläkare och professor i psykiatri vid Göteborgs universitet, är det avgörande att patienter får rätt stöd tidigt.
Studien, som publicerades i BMJ Medicine, indikerar att individer med en diagnos för ätstörning hade sex gånger högre risk för njursvikt och benskörhet under det första året efter diagnos, i jämförelse med personer utan ätstörning. Risken för hjärtsvikt samt typ 1 och typ 2-diabetes var också förhöjd upp till fem år efter diagnosen.
Forskningen bekräftar även att de som lider av ätstörningar har en ökad risk för förtidig död och psykiska sjukdomar som depression. Tio år efter diagnos var risken för självmord nästan tre gånger högre för dessa personer jämfört med de utan ätstörning.
I studien, som baserades på journaldata från 24 709 personer i Storbritannien, klassades omkring 60 procent av deltagarna med en ospecificerad ätstörning. Detta är en grupp som ofta riskerar att förbises, enligt Wentz. ”Svårighetsgraden av ätstörningen kan variera över tid, vilket gör att patienter kan ha svårt att få tillgång till specialiserad vård. Det är avgörande att de får hjälp,” förklarar hon.
Primärvården spelar en viktig roll, särskilt eftersom många patienter först kommer i kontakt med vården där medan de väntar på specialistbehandling. Forskarna understryker också vikten av primärvården för att följa upp patienter och deras långsiktiga hälsoproblem.
Det finns behandlingar tillgängliga som kan hjälpa många, och många kan återhämta sig helt. Till exempel kan KBT vara effektivt för patienter med bulimi och hetsätningsstörning, enligt Wentz.
För de som mår dåligt finns det stöd att få. Vid akuta lägen eller självmordstankar är det viktigt att alltid ringa 112. Andra resurser inkluderar Jourhavande medmänniska på 08-702 16 80, Jourhavande präst, samt Giftinformationscentralen på 010-45 66 700. Självmordslinjen är tillgänglig dygnet runt på 90 101, och Föräldralinjen erbjuder stöd på 020-85 20 00 under vissa tider.
