En ny rapport från Läkarförbundet visar att hot och våld mot läkare i Sverige ökar, liksom i andra offentliga miljöer som bibliotek och simhallar. Enligt undersökningen har andelen läkare som rapporterat att de blivit utsatta för hot under det senaste året stigit till 17 procent, jämfört med 13 procent året innan.
Allra mest utsatta är unga läkare och AT-läkare, där en av fyra har blivit drabbade. Denna grupp har tre gånger så hög risk att utsättas för fysiskt våld jämfört med mer erfarna kollegor. Inom akutsjukvården och psykiatrin är situationen än mer oroande, med omkring 35 procent av personalen som uppger att de har blivit hotade, samt 10 till 14 procent som har utsatts för fysiskt våld.
Läkare uttrycker oro över bristande stöd och rutiner för att hantera hotfulla situationer. De beskriver en arbetsmiljö präglad av pressade scheman och ökade krav, vilket bidrar till en otrygg arbetsplats. Det finns även en kultur som bagatelliserar problemen, vilket ytterligare försvårar situationen.
För att förbättra arbetsmiljön kräver Läkarförbundet en rad åtgärder, bland annat regelbundna riskbedömningar och tydliga rutiner för hur hot och våld ska hanteras. Det är viktigt att dessa rutiner också övas så att de kan tillämpas omedelbart vid en incident. Dessutom föreslås att lokalerna anpassas för ökad säkerhet, med larm, flyktvägar och trygg möblering.
En av de drabbade, läkaren Louise Madsen från Stockholm, berättar om sin oro. Hon har tidigare arbetat på en akutmottagning och beskriver en verklighet där gängkonflikter och våldsamheter har blivit en del av arbetsdagen. Madsen nämner att kollegor har blivit spottade på och att hon själv har blivit uppsökt i sitt hem, vilket fått henne att sluta använda sin namnskylt på jobbet.
Trots lagändringar som syftar till att skydda hälso- och sjukvårdspersonal, fortsätter den negativa utvecklingen. Det är avgörande att arbetsplatskulturen tydligt visar att hot och våld inte tolereras.
