Ny forskning har kopplat flera vanliga konserveringsmedel i industriellt producerad mat till en ökad risk för både typ 2-diabetes och cancer. Dessa resultat väcker viktiga frågor om livsmedelsregleringen i Sverige och om vad vi faktiskt konsumerar i vår vardag.
Konserveringsmedel används i stor utsträckning för att förlänga hållbarheten på förpackade livsmedel, inklusive bröd, charkprodukter, färdigrätter och läsk. Två nya studier publicerade i de respekterade medicinska tidskrifterna Nature Communications och The BMJ indikerar att kostnaden för lång hållbarhet kan vara hög.
Över 100 000 franska vuxna följdes under en period av 14 år i den långsiktiga kost- och hälsoundersökningen NutriNet-Sante, där deltagarna rapporterade vad de åt. Detta kopplades till databaser över livsmedelsinnehåll och tillsatser.
I cancerstudien framkom det att det inte fanns något tydligt samband mellan konserveringsmedel som helhet och cancer, men flera specifika ämnen visade sig vara oroande. Hög konsumtion av kaliumsorbat och sulfiter var kopplade till en ökad cancerrisk. Dessutom visade nitriter och nitrater, som ofta finns i charkprodukter, en ökad risk för prostatacancer och bröstcancer. Ättiksyra och acetater, som används för surhetsreglering och konservering, visade också en koppling till högre cancerrisk.
Forskarnas analyser pekar på att dessa tillsatser potentiellt kan påverka immunförsvaret och orsaka inflammatoriska processer i kroppen, vilket kan bidra till cancerutveckling.
Resultaten var ännu mer markanta när det gäller typ 2-diabetes. Hög konsumtion av konserveringsmedel kunde kopplas till en kraftigt ökad risk, upp till nära 50 procent jämfört med dem som åt minst av dessa ämnen. Bland de 17 analyserade konserveringsmedlen var 12 tydligt kopplade till en ökad diabetesrisk. Enligt forskarna är detta den första studien av sitt slag som visar ett så brett samband mellan konserveringsmedel och insjuknande i typ 2-diabetes.
Forskningen är dock observationsbaserad, vilket betyder att den inte kan bevisa orsak och verkan. Andra livsstilsfaktorer kan också påverka resultaten. Trots detta framhåller forskarna att resultaten är robusta och att de stämmer överens med tidigare laboratoriestudier som indikerat cell- och DNA-skador av vissa tillsatser.
Den oberoende forskaren William Gallagher uttrycker att även små riskökningar kan vara allvarliga när de drabbar stora befolkningsgrupper. ”På individnivå kan effekten verka liten, men på samhällsnivå kan det innebära många extra cancerfall”, säger han.
Forskarnas slutsats är att det krävs en översyn av dagens regler för konserveringsmedel. De uppmanar livsmedelsindustrin att minska användningen av onödiga tillsatser, särskilt i ultraprocessade livsmedel. Tills dess rekommenderar de konsumenterna att välja färska råvaror, laga mer från grunden och minska intaget av starkt processad mat. Detta kan verka som ett enkelt val i affären, men det kan ha långtgående konsekvenser för vår hälsa.
