BEIRUT, LIBANON. När barn drabbas av skador i krig är det inte bara de fysiska såren som behöver läkas. Hela deras liv förändras dramatiskt. ”Att vårda barn är inte som att laga bilar”, säger krigskirurgen Ghassan Abu Sitta medan han lutar sig mot undersökningsbordet i ett av mottagningsrummen på kliniken.
Med en lång karriär i många av världens krigszoner, inklusive Jemen, Syrien, Libanon och Gaza, har han vittnat om sina erfarenheter för utredare vid den internationella brottmålsdomstolen i Haag. Trots sin viktiga roll har han också mött kritik för sina politiska ställningstaganden, och tyska myndigheter har försökt hindra hans inträde i landet, något han har vunnit i domstol.
Under sina år vid operationsbordet har Ghassan Abu Sitta insett att barnens behov sträcker sig långt bortom behandling av fysiska skador. Han grundade sin organisation för att fokusera på helheten, där både kroppsliga och känslomässiga trauman måste adresseras. ”När ett barn skadas i krig handlar det inte bara om en skada. Det är också psykologiskt, känslomässigt, socialt och existentiellt”, förklarar han.
Han betonar att många barn lever med svåra trauman som påverkar deras förmåga att uttrycka sig. Många har förlorat sina familjemedlemmar, vilket förändrar deras syn på världen och deras plats i den. ”Kirurgi är viktigt, men alla de psykologiska aspekterna är precis lika viktiga”, säger han. ”Barnen måste få möjlighet att bygga upp sina liv igen, de är som fångar i sina trauman.”
Genom åren har han sett många barn som har fått kirurgisk behandling men sedan lämnats ensamma när de fysiska skadorna har lagats. ”Man kan inte bara laga dem som man lagar bilar”, säger han. Den fysiska skadan är bara toppen av isberget av vad som kräver behandling.
För närvarande behandlar hans organisation ett stort antal barn som skadats under kriget i Libanon samt barn från Gaza som har lyckats få tillgång till kvalificerad sjukvård. Behoven är dock enorma. Enligt uppgifter har 45 000 barn förlorat sina föräldrar, och regionen har den högsta andelen amputerade barn i världen. Dessutom lider många av barnen av undernäring, vilket medför många följdsjukdomar och skador.
Det finns närmare 7 000 barn som väntar på att medicinskt evakueras för behandling utanför Gaza, men dessa har ännu inte fått tillstånd av israeliska myndigheter. ”Det är en befolkning som alla lider av PTSD, posttraumatiskt stressyndrom, men där man tar bort ”P” eftersom det fortfarande pågår”, förklarar han.
Han minns en flicka som behandlades av hans organisation. Hon hade blivit så svårt skadad i en flygattack att de trodde att hon var död och därför lämnades på bårhuset. När hon vaknade till liv var hon omgiven av döda kroppar. Att behandla barn som har drabbats av krig är en stor utmaning. Kriget har slitit sönder familjer, och många har kvar sina fäder och syskon. Det finns en ständig oro för deras säkerhet, och nyheterna från Gaza är sällan positiva.
Trots utmaningarna är det inte omöjligt att hjälpa dem. ”Vi ser resultat varje dag, både fysiskt och psykiskt. Från att de är rädda, tillbakadragna och chockade när de kommer hit, till att kunna leka och skratta”, säger Ghassan Abu Sitta. Lek och kreativa aktiviteter används som terapi för att hjälpa barnen att återfå sina identiteter som barn. Skolgång och stödjande samtal är avgörande i detta arbete.
