En ny internationell forskningsöversikt har visat att ultraprocessade livsmedel är kopplade till negativa effekter i alla större organsystem och att deras konsumtion utgör ett växande hot mot den globala hälsan. Trots vissa vetenskapliga invändningar varnar forskare för att situationen kräver omedelbara åtgärder.
I en serie artiklar publicerade i The Lancet framhävs det att ultraprocessade livsmedel (UPF) i allt större utsträckning ersätter färska råvaror i människors kost världen över. Exempel på ultraprocessade livsmedel inkluderar färdigrätter, flingor, proteinbars, läsk och snabbmat. I länder som Storbritannien och USA utgör dessa produkter nu mer än hälften av det genomsnittliga energiintaget, och bland unga samt socioekonomiskt utsatta grupper kan andelen nå upp till cirka 80 procent.
Forskningsteamet bakom översikten, bestående av 43 framstående experter, har konstaterat att hög konsumtion av ultraprocessad mat är kopplad till flera allvarliga hälsoproblem, inklusive fetma, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och depression. Den snabba ökningen av intaget tillskrivs bland annat aggressiv marknadsföring och företagsstrategier som uppmuntrar konsumtion och komplicerar reglering.
Det är dock inte alla som anser att hela skulden kan läggas på marknaden. Konsumenterna har också ansvar för sina hälsoval och har fortfarande möjligheten att välja färska råvaror och laga sin mat på traditionellt sätt.
Den systematiska genomgången inkluderade 104 långtidsstudier, där hela 92 av dem visade på en förhöjd risk för en eller flera kroniska sjukdomar samt ökad total dödlighet bland individer med hög konsumtion av ultraprocessad mat. Förklaringar som lyfts fram inkluderar lägre näringskvalitet, hög energitäthet, smakdesign som uppmuntrar överätning och ökad exponering för tillsatser och kemikalier.
Carlos Monteiro, professor i folkhälsonutrition vid São Paulos universitet och en av huvudförfattarna bakom Lancet-serien, understryker allvaret i resultaten. ”Den första artikeln i denna Lancet-serie visar att ultraprocessade livsmedel skadar varje större organsystem i människokroppen. Bevisen antyder starkt att människor inte är biologiskt anpassade för att konsumera dem”, säger han.
Enligt Nova-systemet, som kategoriserar livsmedel efter graden av bearbetning, omfattar kategori fyra ultraprocessade produkter industriellt framställda livsmedel med artificiella smakämnen, färgämnen, emulgeringsmedel och andra teknologiska ingredienser. Dessa produkter är energirika och smakrika men näringsfattiga, och är enligt Monteiro specifikt utformade och marknadsförda för att konkurrera ut traditionell mat och maximera företagens vinster.
Trots kritik finns det forskare som menar att begreppet ultraprocessat är otydligt och att nuvarande folkhälsopolitik, såsom riktlinjer för minskat socker- och saltintag, är tillräckliga för att hantera riskerna. Monteiro och hans kollegor erkänner att det finns legitima vetenskapliga invändningar, inklusive brist på långtidsstudier i verkliga miljöer och ett ännu ofullständigt grepp om mekanismerna, samt att olika ultraprocessade produkter kan ha skilda näringsvärden.
Trots dessa invändningar anser de att befintliga bevis är tillräckligt starka för att motivera omedelbara åtgärder och att önskemål om ytterligare forskning inte får användas som ursäkt för passivitet.
