Svenskarna har blivit friskare och lever längre, men samtidigt halkar vissa grupper efter. Detta är särskilt oroande för barn, enligt Olivia Wigzell, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten. I en rapport publicerad av myndigheten framkommer att 64 000 barn och unga i Sverige lever i hushåll där ekonomin inte räcker till för det mest grundläggande.
Olivia Wigzell uttrycker sin oro och betonar att barnens hälsa påverkas av dessa ekonomiska svårigheter. ”Det påverkar fritid, matvanor, skolgång och utanförskap. Vår hälsa grundläggs i barndomen, och det är oacceptabelt att så många barn har dåliga förutsättningar,” säger hon.
Årets rapport från Folkhälsomyndigheten visar att sju av tio svenskar anser sig ha en god hälsa, men skillnaderna mellan olika grupper kvarstår. Enligt rapporten lever en 30-årig kvinna nu i genomsnitt till 85,7 år, medan en man når 82,9 år. Skillnaden i medellivslängd mellan de med högst och lägst utbildning har ökat till över sex år.
Trots att förtida dödsfall har blivit färre är de fortfarande tre gånger vanligare bland personer med kort utbildning. Barnens framtid påverkas också av föräldrarnas inkomst och utbildning, där ungefär var fjärde elev inte fullföljer gymnasiet. Det är fyra gånger vanligare bland ungdomar från hushåll med lägst inkomst.
Sverige har som mål att eliminera de påverkningsbara hälsoklyftorna senast år 2048. För att uppnå detta föreslår Olivia Wigzell att politiken bör styras mer av hälsoekonomi. ”Insatser ska ses som lönsamma investeringar som på sikt sänker sjukvårdskostnader och stärker arbetsmarknaden,” framhåller hon. Dessutom behövs riktade insatser, såsom utökade skolresurser, förstärkt barnhälsovård och fler fritidsaktiviteter för att säkerställa att hälsokunskap når alla grupper.
Trots att mer än 70 procent av de tillfrågade rapporterar god hälsa, upplever 5-7 procent att de har dålig hälsa, med en högre andel kvinnor bland dessa. Den dagliga rökningen har minskat till fem procent, vilket är en halvering under de senaste 15 åren, men rökning är fortfarande fyra gånger vanligare bland personer med låg utbildning och inkomst.
Rapporten bygger på en kombination av registerdata och enkäter, där svarsfrekvensen i hälsa på lika villkor (HLV) har sjunkit över tid och landat på 39 procent år 2024. Det är ett växande problem som kan påverka resultaten av framtida studier om folkhälsan.