Utländska investerare har nu blivit den största ägaren av Sveriges statsskuld, enligt en rapport som Samnytt har tagit del av från Riksgäldskontoret och Statistikmyndigheten SCB. Det framgår att dessa investerare ökade sina innehav av svenska statspapper kraftigt under det föregående året.
Vid samma tidpunkt sålde Riksbanken av sina statspapper, vilket har bidragit till att utländska aktörer nu utgör den största ägargruppen. Enligt uppgifter uppgick Sveriges statsskuld den 31 oktober i år till drygt 1140 miljarder kronor, där omkring en fjärdedel av detta belopp är en skuld till utlandet.
Trots att Riksbanken och försäkrings- och pensionsinstitut fortfarande är stora ägare, är de nästan lika stora som gruppen av utländska investerare. Svenska banker, placerare, AP-fonder samt värdepappersfonder står för den återstående fjärdedelen av skulden.
Det är värt att notera att den svenska statsskulden har börjat öka igen, vilket Riksgäldskontoret beskriver som ett trendbrott. Skuldkvoten, som mäter statsskulden i procent av BNP, har också ökat under det senaste året, men sett ur ett historiskt perspektiv är skuldkvoten fortfarande låg.
Det finns dock osäkerhet kring vilka specifika utländska aktörer som köper svenska statspapper. Riksgäldskontoret förvaltar den svenska statsskulden, men SCB är den myndighet som samlar in och sammanställer data om ägandet. I kommunikationen med Samnytt har ingen av de tillfrågade statistikerna kunnat ge svar på vilka länder eller sektorer som köper dessa papper.
En statistiker från SCB nämner att de inte har möjlighet att se uppdelningen av ägandet bland utländska aktörer. Det innebär att de endast kan redovisa den totala delen som ägs av utlandet utan att specificera vilka aktörer det rör sig om. Denna brist på insyn kan påverka förståelsen för den internationella finansieringen av den svenska statsskulden.
