Under den pågående konflikten med Iran har USA nått en ny rekordnivå av statsskuld, som nu överstiger 39 biljoner dollar. Enligt uppgifter från det amerikanska finansdepartementet, den 20 mars, uppgick den totala bruttoskulden till 39 002 071 364 584 dollar. Skulden består av cirka 31,3 biljoner dollar i offentlig skuld och 7,6 biljoner dollar i interna statliga åtaganden.
Den snabba tillväxttakten av skulden har överraskat många bedömare. Det tog nästan två århundraden för USA att nå den första biljonen dollar i skuld, vilket inträffade under Ronald Reagans presidentskap på 1980-talet. Idag rapporterar Jodey Arrington, ordförande för representanthusets budgetutskott, att en biljon dollar nu läggs till skulden på bara några månader.
I en intervju med tidningen Fortune varnar Arrington för att den växande skulden utgör ett ”existentiellt hot mot nationens framtid”. Han påpekar att varje amerikanskt barn bär en skuld på 530 000 dollar.
Parallellt med den växande skulden ökar även räntekostnaderna dramatiskt. Under budgetåret 2025 beräknas den amerikanska staten betala 1 220 miljarder dollar i ränta. Detta belopp överstiger hela försvarsbudgeten och är tre gånger högre än vid Bidens tillträde. Congressional Budget Office uppskattar att räntekostnaden kan stiga till 2 100 miljarder dollar per år fram till 2036.
Enligt rapporter från Fox Business förväntas statsskulden som andel av BNP att stiga från omkring 100 procent i år till 108 procent år 2030, och vidare till 120 procent år 2036. Detta skulle överträffa den rekordnivå på 106 procent som noterades 1946, när USA avslutade andra världskriget.
Den växande skulden och de därmed följande räntekostnaderna har blivit en central fråga i den politiska debatten i USA, särskilt i ljuset av de ekonomiska och sociala konsekvenser som detta kan medföra för framtida generationer.