Sveriges kommuners ekonomi hotas av arbetslöshet och demografiska utmaningar

Ekonomin i Sveriges kommuner står inför allvarliga utmaningar, där en majoritet av kommunerna har färre skattebetalare än icke-anställda. Enligt uppgifter från Svenskt näringsliv är situationen särskilt kritisk i 230 av de 290 kommunerna, där antalet sysselsatta är lägre än antalet unga och äldre som inte arbetar.

Bara i en femtedel av kommunerna finns det alltså fler sysselsatta i åldersgruppen 20-64 år än de som behöver försörjas. Katarina Wagman från Ekonomifakta varnar för konsekvenserna av denna snedvridna demografi. Hon påpekar att det är en minoritet av invånarna som genom skatter och arbetsgivaravgifter finansierar viktiga samhällsfunktioner som skola och vård.

Orsaken till denna obalans är bland annat en åldrande befolkning, låga födelsetal, hög arbetslöshet samt minskad arbetskraftsinvandring. Ekonomifakta lyfter fram fyra möjliga åtgärder för att förbättra läget: sänka arbetslösheten, öka födelsetalen, öka arbetskraftsinvandringen och höja produktiviteten.

”För att hantera denna utveckling behöver äldre arbetstagare stanna kvar längre i arbetslivet, samtidigt som fler unga måste komma in på arbetsmarknaden”, säger Wagman.

Arbetslösheten har också en internationell dimension, där många av de arbetslösa i Sverige är utrikes födda. Denna grupp har en svag ställning på arbetsmarknaden och utgör en stor del av det så kallade outnyttjade arbetskraftsutbudet, som enligt SCB omfattar både arbetslösa och undersysselsatta.

Det är avgörande att bättre utnyttja den befintliga arbetskraften för att möta de demografiska utmaningarna i kommunerna, betonar Ekonomifakta.