Sveriges kommuner står inför ekonomisk kris med fler icke-arbetande än arbetande

I Sverige har en stor del av kommunerna en oroande ekonomisk situation. I över 230 av de 290 kommunerna är antalet personer som arbetar och betalar skatt färre än de som inte arbetar. Detta innebär att skatteintäkterna är otillräckliga, där en minoritet av invånarna står för kostnaderna av samhällsfunktioner som skola, vård och omsorg.

Enligt analyser från Svenskt näringsliv är det bara i en femtedel av kommunerna som antalet sysselsatta i åldersgruppen 20-64 år överstiger antalet unga och äldre som är beroende av försörjning. Katarina Wagman, som arbetar på Ekonomifakta, varnar för att denna situation kan leda till allvarliga utmaningar för kommunernas ekonomi, särskilt i de mindre kommunerna.

Orsaken till den rådande situationen är en kombination av en åldrande befolkning, låga födelsetal, arbetslöshet och minskad arbetskraftsinvandring. Ekonomifakta har identifierat fyra möjliga lösningar för att förbättra situationen: minskad arbetslöshet, ökade födelsetal, ökad arbetskraftsinvandring och höjd produktivitet. ”För att hantera denna utveckling behöver både äldre arbeta längre och fler unga behöver komma in på arbetsmarknaden”, säger Wagman.

Arbetslösheten i Sverige beskrivs som ett delvis importerat problem, där det har påståtts att invandrare skulle rädda välfärden, men verkligheten har visat sig vara den motsatta. Idag finns det ungefär 780 000 personer i arbetsför ålder i det så kallade outnyttjade arbetskraftsutbudet, som inkluderar både arbetslösa och undersysselsatta. Den största delen inom denna grupp består av arbetslösa, där utrikes födda har en svag ställning på arbetsmarknaden.

”Att bättre ta till vara den befintliga arbetskraften är centralt för att möta den demografiska utmaningen”, skriver Ekonomifakta.

Inlägget om kommunernas ekonomi publicerades först på Samnytt.