Svenskarna har blivit alltmer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen, både när det gäller sin egen privatekonomi och Sveriges framtid. Detta framgår av en undersökning utförd av DN och Ipsos. Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, påpekar att denna pessimism kan bli svår för regeringen att hantera.
Under de senaste åren har den svenska ekonomin kämpat med hög arbetslöshet och sjunkande reallöner. Ytterligare faktorer, inklusive amerikanska presidenten Donald Trumps agerande och konflikter som den mellan USA och Iran, har orsakat betydande störningar i den globala ekonomin. Elisabeth Svantesson, Sveriges finansminister, har vid flera tillfällen tvingats revidera ned sina tillväxtprognoser för landet.
Regeringen har försökt stimulera ekonomin genom att sänka skatter, inklusive en nyligen aviserad sänkning av bränsleskatten och matmomsen som träder i kraft den 1 april. Trots dessa åtgärder visar undersökningen att förväntningarna på en förbättrad ekonomisk situation är låga. Nästan hälften av de tillfrågade, 46 procent, förutspår att Sveriges ekonomi kommer att försämras under det kommande året, medan endast 21 procent tror att det kommer att bli bättre. Detta är en markant förändring jämfört med för sex månader sedan, då fördelningen mellan optimister och pessimister var betydligt jämnare.
Källebring kommenterar att den kraftiga svängningen i opinionen kan få stora konsekvenser för regeringen, särskilt med tanke på att den ekonomiska situationen ofta påverkar hur människor röstar. Pessimismen har också ökat när det gäller individers egna ekonomiska förhållanden, där fler nu tror att deras privatekonomi kommer att bli sämre än bättre under det närmaste året. Detta är första gången på två år som pessimismen överträffar optimismen i detta avseende.
Enligt Källebring är den negativa synen på ekonomin delvis ett resultat av internationella händelser, särskilt relaterade till Donald Trump. Ökade drivmedelspriser, hög inflation och stigande elpriser har bidragit till oron. Kvinnor är något mer oroliga än män, och väljare från S och C är de som uttrycker störst bekymmer över den ekonomiska utvecklingen.
Eftersom mätningen görs med sex månaders mellanrum är det svårt att isolera en specifik händelse som orsak till den ökande pessimismen. Händelser som USA:s och Israels anfall mot Iran har lett till kraftigt ökade bränsle- och energipriser, vilket påverkar hushållens köpkraft. Källebring menar att det som sker internationellt har en stor påverkan på den svenska ekonomin och att det är svårt för en enskild regering att hantera dessa faktorer.
Undersökningen genomfördes av Ipsos mellan den 10 och 22 mars och omfattade 1 513 röstberättigade väljare, varav 904 svarade via digitala enkäter, 81 via sms-länk och 528 genom digitala intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel. För mer information om urval, bortfall och svarsfrekvens, se ipsos.se eller kontakta Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring.