Ekonomin går in i 2026 med stabilare förhållanden än på länge, men osäkerheten kvarstår, enligt SPP:s sparekonom Shoka Åhrman. I en gästkrönika identifierar hon tre centrala punkter för att lyckas med sparandet under det kommande året.
Trots att inflationen har sjunkit närmare målet och centralbankerna har inlett räntesänkningar, är tillväxten fortfarande dämpad. En åldrande befolkning, hög skuldsättning och geopolitisk osäkerhet begränsar möjligheterna till en tydlig global expansiv fas. Åhrman påpekar att flera större ekonomier visar tidiga tecken på att konjunkturen har bottnat och kan börja återhämta sig, även om detta sker från låga nivåer.
I Sverige har återhämtningen varit tydligare under 2025. Inflationen har hamnat närmare Riksbankens mål än på länge, reallönerna har ökat och hushållens ekonomi har stabiliserats. Trots detta är utvecklingen ojämlik, med återhållsam konsumtion och en långsam rörelse på bostadsmarknaden. Det finns dock indikatorer som tyder på att den svenska konjunkturen gradvis har börjat vända uppåt, även om uppgången är bräcklig och varierar mellan olika sektorer.
Finansminister Elisabeth Svantesson presenterade en justerad prognos över ekonomins utveckling, där BNP-tillväxten för 2026 förväntas bli 1,6 procent, en ökning från 0,9 procent i höstbudgeten. Tillväxten drivs främst av produktivitet, snarare än av fler arbetade timmar, vilket reflekteras i den fortsatt höga arbetslösheten. Trots ljusning i tjänstesektorn och industrin är tillväxten hittills arbetslös och utan tydlig förbättring i sikte.
Enligt regeringens prognos väntas arbetslösheten 2026 stiga något till 8,4 procent. Det dröjer till 2027 innan konjunkturen återgår till normala nivåer. Sammanfattningsvis ser konjunkturutsikterna något ljusare ut, medan inflationsutsikterna bedöms stabila.
För hushåll med bolån kan rörlig ränta visa sig vara fördelaktig över tid, medan räntesensibla hushåll som önskar binda sina lån kan finna ett lämpligt fönster för detta. Den svenska kronan har utvecklats starkare under 2025 än förväntat, vilket dämpat importpriser och stabiliserat inflationen.
Marknaden följer noga investeringarna inom AI och resultaten från de så kallade Magnificent 7-bolagen i USA, där Nvidia är i fokus. Trots starka resultat har aktiekursen rört sig sidledes. Oro kring Googles konkurrerande TPU-kretsar och osäkerhet kring AI-investeringarnas lönsamhet bidrar till marknadens vaksamhet.
Inför 2026 finns två parallella scenarier: antingen fortsätter AI att driva produktiviteten, eller så visar sig effekterna vara svagare än förväntat, vilket kan kräva justeringar av riskpremierna. Detta är av särskild vikt för svenska sparare, då många globalfonder har en betydande exponering mot dessa företag.
Handelspolitik blir också en viktig faktor under 2026, med ökade risker för nya tullar och handelshinder efter USA-valet, vilket påverkar svenska företag genom Europas värdekedjor. Tillsammans med det osäkra geopolitiska läget gör detta att prognoser har kortare hållbarhetstid än tidigare.
Skillnaderna mellan sektorer och bolag blir allt tydligare, där vissa gynnas av lägre räntor och en gradvis bättre konjunktur, medan andra fortsätter att kämpa. För investerare blir ett mer aktivt urval av sektorer och bolag med starka fundamenta avgörande för att uppnå god avkastning under 2026.
Sverige går in i 2026 med flera styrkor, inklusive stigande reallöner och en bostadsmarknad som kan ha hittat en botten. Den ekonomiska politiken får även ökad betydelse med en mer expansiv finanspolitik för att stödja återhämtningen. Det är avgörande hur hushåll, företag och beslutsfattare hanterar den snabbt föränderliga globala miljön.
För svenska sparare blir riskspridning, medvetenhet om valutaeffekter och hur portföljen påverkas av det globala ekonomiska landskapet allt viktigare för att säkerställa att man följer sin långsiktiga sparplan.
Shoka Åhrman, sparekonom och strateg på SPP.
