Riksgälden har hemlighållit viktiga uppgifter rörande de statliga garantier som utnyttjats av det krisande gröna stålföretaget Stegra under 2025. Trots den svenska offentlighetsprincipen har myndigheten avslagit en begäran från tidningen Affärsvärlden om att få ta del av dessa uppgifter. Anledningen till avslaget anges vara sekretess.
Affärsvärlden begärde information om hur stor del av en kreditgaranti på 13,5 miljarder kronor som faktiskt har använts under året. Enligt myndighetens praxis offentliggörs sådana uppgifter normalt i februari året efter, vilket innebär att informationen om 2025 inte kan förväntas förrän februari 2026.
I ett mejl till Affärsvärlden förklarar Riksgäldens presschef Mats Lilja att myndigheten utför en sekretessprövning vid alla begärningar. Enligt bedömningen omfattar den begärda informationen sekretess, då den kan påverka Stegra negativt om den offentliggörs.
Ekonomiska kommentatorn Christian Sandström påpekar dock att logiken bakom detta beslut är tveksam. Han ifrågasätter hur Stegra skulle skadas av att uppgifterna offentliggörs nu, med tanke på att de ändå kommer att bli tillgängliga om en månad.
Enligt Sandström har stora investeringar inom den gröna omställningen lett till att särskilda intressen fått tillgång till betydande skattemedel, ofta utan tillräcklig insyn. När problem och kriser uppstår riskerar sekretess att bli ett rutinmässigt skydd istället för ett väl avvägt undantag.
Sandström framhåller att offentlighetsprincipen är avgörande för medborgare och medier för att kunna granska hur skattemedel används. Om myndigheter konsekvent prioriterar sekretess framför öppenhet, särskilt i frågor som rör miljardbelopp, riskerar det att underminera förtroendet för svensk förvaltning.
Konsekvenserna av detta kan bli en gradvis urholkning av tilliten till staten, vilket kan bli ett betydligt större problem än de hemlighållna garantierna.
Inlägget om Riksgälden och Stegra publicerades först av Samnytt.
