Den 28 januari hålls ett möte i Riksbanken där det förväntas att styrräntan kvarstår på 1,75 procent. Enligt en enkät från Infront som omfattar 11 bedömare förutspås att räntan lämnas oförändrad vid detta tillfälle.
Marknaden indikerar också en brist på förväntningar på en ränteändring under detta möte. Blickar man framåt tror 7 av 11 att räntan förblir oförändrad under resten av året. Tre bedömare ser dock en potentiell höjning med 25 punkter till 2,00 procent före årsskiftet, medan en förutser en sänkning till 1,50 procent.
Vid det tidigare mötet den 17 december valde Riksbanken att inte justera räntan och noterade att konjunkturutsikterna hade förbättrats något, medan inflationsutsikterna förblev stabila. En oförändrad styrränta befaras stödja den inhemska efterfrågan och konjunkturen, vilket kan bidra till att inflationen stabiliseras nära målet över tid.
Riksbanken meddelade att räntan förväntas förbli på nuvarande nivå under en tid framöver. Räntan planeras att hållas oförändrad under de kommande tre kvartalen, vilket Riksbanken ser som den relevanta policyhorisonten.
Sedan decembermötet har det kommit in data som i stort sett visar på lägre inflation och en förbättrad tillväxt. KPIF-inflationen sjönk till 2,1 procent i december, ner från 2,3 procent i november. Kärninflationen (KPIFXE) sjönk också till 2,3 procent från 2,4 procent, vilket var 0,3 procentenheter under Riksbankens prognos. BNP-indikatorn visade en årstakt på 2,7 procent i november.
Även om arbetsmarknaden fortsätter att vara svag, finns det försiktiga tecken på förbättring, framför allt i företagens sysselsättningsplaner. SEB noterar att Riksbanken fattar beslut baserat på överraskande låg inflation och en svag arbetsmarknad, men också en stadig tillväxt.
I protokollet från december möte framkom det att riksbankschef Erik Thedéen har en hög tröskel för kortsiktiga ränteändringar, medan vice riksbankschef Per Jansson kan vara öppen för en ytterligare sänkning om inflationstrycket fortsätter att vara för lågt.
Marknaden prissätter fortfarande en viss sannolikhet för en räntehöjning under året, men SEB anser att en ränte sänkning på kort sikt är mer trolig än en höjning. Inflationen sjunker snabbt, och vice centralbankschef Jansson har öppnat för en ränte sänkning om inflationstrycket förblir lågt under början av året.
Även om räntedecisionen ser ut att bli relativt händelselös, finns det intressanta skillnader i synsätt bland ledamöterna. SEB räknar inte med att någon ledamot kommer att motsätta sig det beslut som fattas i januari, och det är ovanligt att en ledamot ifrågasätter räntebanan eller budskapet i en penningpolitisk rapport.
Riksbanken kommer inte att publicera en ny räntebana, men direktionen kommer att kommentera sin nuvarande hållning i relation till räntebanan från december. Protokollet som publiceras den 4 februari kan bli särskilt intressant och förväntas visa på olika uppfattningar om riskerna kring ränteutsikterna.
Det är också värt att notera att Donald Trump hotar med att införa tullar på flera europeiska länder, inklusive Sverige, vilket kan påverka den ekonomiska situationen. Riksbanken har tidigare betraktat tullar som en risk för tillväxten och med oklara effekter på inflationen.
Med förbättrad tillväxt och inflation nära målet verkar Danske Bank mena att Riksbanken befinner sig i en gynnsam position, där huvudbudskapet fortsatt förväntas bli ”on hold” under de kommande kvartalen.
