Den pågående konflikten i Mellanöstern får allt mer påtagliga ekonomiska konsekvenser i Sverige. Experter varnar för att både bolåneräntor och inflation kan stiga snabbare än vad som tidigare förutspåtts. Samtidigt riskerar oljepriserna att nå nivåer som påminner om tidigare energikriser.
Riksbanken har nyligen beslutat att låta styrräntan förbli oförändrad på 1,75 procent, en nivå som har legat fast sedan hösten 2025. Detta har bidragit till en relativt stabil räntebild, men det finns en stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen. I sitt senaste uttalande understryker Riksbanken att situationen i omvärlden snabbt kan förändras.
Riksbanken skriver att ”utvecklingen manar till vaksamhet” och påpekar att det finns flera riskfaktorer som kan påverka inflation och konjunkturutsikterna. Myndigheten betonar vikten av att vara beredd på en förändrad framtid.
Bakgrunden till dessa prognoser är att kriget i Mellanöstern har lett till betydande fluktuationer i energipriser, valutakurser och marknadsräntor. Den amerikanska dollarn har stärkts, energipriserna har ökat, och tillväxten riskerar att dämpas, vilket kan ge upphov till ny inflation.
Ekonomer, som Robert Boije, chefsekonom på SBAB, varnar för att en utdragen konflikt kan skapa ett bredare inflationstryck. Boije säger att om konflikten fortsätter under lång tid, kan det leda till flera räntehöjningar. ”Då pratar vi inte bara om en höjning av styrräntan, utan eventuellt två eller tre,” förutspår han.
Även andra bedömare, som Shoka Åhrman från SPP, tror att centralbanken kan agera snabbare än vid tidigare inflationsuppgångar. Marknaden har redan börjat förbereda sig för högre räntor, vilket särskilt påverkar bundna lån. Det skulle kunna innebära att svenska hushåll återigen får räkna med bolåneräntor över tre procent.
Kärnan i oron ligger i energimarknaden. När konfliktnivån ökar i Mellanöstern reagerar oljepriserna snabbt, vilket påverkar hela ekonomin. Professor Darush Yazdanfar påpekar att inflationen kommer att öka i takt med att energipriserna stiger. ”För vissa länder, som Sverige, kommer det att bli mer påtagligt eftersom vi importerar mycket av det vi konsumerar,” säger han.
Oljepriserna har redan rört sig kraftigt uppåt sedan krigsutbrottet. Brentoljan har varit uppe i närheten av 119 dollar per fat, och experter varnar för att priserna kan stiga ännu mer, med scenarier som sträcker sig från 90–100 dollar vid fortsatt oro till upp emot 180 dollar i värsta fall.
Risken för attacker mot energiinfrastrukturen har också ökat, vilket kan leda till långvariga störningar i utbudet och därmed ytterligare prisökningar. För svenska konsumenter kan detta få snabba konsekvenser. Även om bränslepriserna påverkas med viss fördröjning, är sambandet tydligt: en ökning av oljepriset med tio dollar per fat leder normalt till en höjning av bensinpriset i Europa med omkring 0,8 till 1,2 kronor per liter.
Sammanfattningsvis står svenska hushåll inför en potentiell dubbelsmäll av stigande energipriser och högre räntor. Om konflikten blir utdragen riskerar dessa effekter att förstärka varandra, vilket gör att både Riksbanken och ekonomer uppmanar till försiktighet. Situationen kan förändras snabbt, och konsekvenserna kan bli kännbara för plånboken.