Jämtkraft har investerat 441 miljoner kronor i tio vindkraftverk i Dalarna, men nu står det klart att detta har slutat i ett fiasko. Den faktiska elproduktionen ligger långt under de ursprungliga planerna, och företaget är ovilligt att avslöja de exakta kostnaderna för projektet.
Utöver de ekonomiska förlusterna har vindkraftverken orsakat spridning av gifter som måste saneras. Sedan år 2000 har den svenska elförbrukningen minskat med cirka tio procent. Samtidigt har en överetablering av vindkraft lett till ett överskott av el när det blåser, vilket resulterar i att elpriserna faller dramatiskt under blåsiga perioder. Det råder dessutom brist på infrastruktur för att lagra elproduktionen från vindkraft till de perioder när det inte blåser. Enligt företagsekonom Christian Steinbeck i Jämtlands Tidning är detta en av orsakerna till vindkraftens lönsamhetsproblem.
Av Sveriges 290 kommuner äger få vindkraft, och de som gör det har oftast endast ett fåtal verk. Dessa installerades för 15-20 år sedan och närmar sig nu slutet av sin ekonomiska livslängd. Den bristande lönsamheten har hindrat ytterligare investeringar.
Undantaget är Östersund, som enligt Steinbeck har den största mängden vindkraft per invånare. Trots stora förluster har investeringarna fortsatt, ofta i projekt långt ifrån Östersund. Ett exempel är de tio vindkraftverken på Kyrkberget norr om Malung, som invigdes 2011 och ligger fem timmar med bil från Östersund. Kyrkberget Vindkraft AB förvärvades av den brittiska vindkraftsprojektören RES Skandinavien AB, som troligen tjänade omkring hundra miljoner kronor på affären, medan Jämtkraft inte har upplevt samma ekonomiska framgång.
Kyrkberget skulle producera 73 gigawattimmar per år, men ligger i genomsnitt nästan tjugo procent lägre. Under det senaste året har produktionen minskat kraftigt, med endast 45,4 gigawattimmar producerade. Efter 15 år närmar sig dessa verk slutet av sin ekonomiska livslängd. Redan 2015 ville revisorn att Jämtkraft skulle skriva ned värdet på anläggningen med 57,3 miljoner kronor.
Kostnaden för att bygga verken var 441,4 miljoner kronor, vilket Steinbeck jämför med kostnaden för cirka 820 undersköterskor inom äldreomsorgen under ett år. Initialt bedömdes saneringen på Kyrkberget kosta 65 000 kronor per verk, vilket visade sig vara för lågt. Man begärde nyligen säkerhet från Jämtkraft på 450 000 kronor per verk, men den verkliga kostnaden kan bli tre gånger så hög.
År 2016 hade Kyrkberget redan kostat Jämtkraft 130 miljoner kronor, och företaget beslutade att fusionera upp bolaget i moderbolaget, vilket försvårar den ekonomiska uppföljningen. Hur mycket Kyrkberget har kostat Jämtkraft kommer troligen förbli oklart, då företaget vägrar att ge information. Rotorbladen har dessutom spridit kemikalier som PFAS och bisfenol, vilket väcker frågor om hållbarheten och renheten hos vindkraftverken, enligt Steinbeck.
Det är uppenbart att det finns betydande utmaningar och kostnader förbundet med vindkraftssatsningar, vilket sätter fokus på behovet av en mer hållbar och kostnadseffektiv energipolitik.
