Under perioden 2022-2023 har matpriserna i Sverige ökat med 25 procent, vilket har lett till en förändring av kostvanorna hos många hushåll. Enligt en ny studie från Lunds universitet har detta resulterat i att svenskarna i högre grad valt mindre hälsosamma alternativ.
Priserna på mat har stigit i takt med att både räntor och elpriser har ökat. Detta har gjort att många hushåll har fått det ekonomiskt tufft och tvingats dra ner på sina kostnader. Resultatet har blivit att fler väljer billigare och mer ohälsosam mat. Försäljningen av läsk har ökat, medan konsumtionen av mejeriprodukter och färsk frukt och grönt har minskat med 15 procent.
Jonas Nordström, forskare i nationalekonomi vid Lunds universitet, kommenterar situationen: ”25 procent är historiskt unikt. Senast vi såg en sådan ökning var på 1950-talet, och även då var det krig och osäkerhet som låg bakom.” Han nämner att ransoneringen av mat hade slopats och att Koreakriget ledde till högre priser på importerade varor.
En annan effekt av de stigande priserna har varit att svenskarna har köpt hem mindre mängder mat totalt sett. Detta har lett till att intaget av både fett och salt har minskat, vilket mildrat de negativa effekterna av den minskade konsumtionen av frukt och grönsaker.
Intressant nog har nedgången i frukt och grönsaker varit mest påtaglig i Västerbottens och Norrbottens län, där folkhälsan har påverkats dubbelt så mycket som i Stockholms län. I dessa norrländska län har hushållen bytt ut gröna livsmedel mot andra alternativ istället för att minska sin totala matmängd.
Stockholmare har visat sig vara de mest anpassningsbara. I huvudstaden har hushållen inte bara minskat matvolymen utan även i större utsträckning valt billigare alternativ.
Under samma period har priset på en av svenska hushålls favoriträtter, spaghetti med köttfärssås och ett glas mjölk, ökat med en fjärdedel.
Förra året föreslog regeringen en sänkning av matmomsen som ett sätt att stödja hushållens ekonomi. Det är viktigt att få svenska konsumenter att åter börja spendera mer på frukt och grönt, menar Nordström. ”Om handeln vill stärka folkhälsan behöver de erbjuda hälsosamma produkter snarare än mängdrabatter på ohälsosamma alternativ”, säger han.
Denna studie belyser vikten av att förstå hur ekonomiska faktorer kan påverka livsstil och hälsa hos befolkningen.
