En fossil prischock skakar världen, och den amerikanske presidenten Donald Trump är en central aktör. Den klimatförnekande ledaren kan snart framstå som en ofrivillig klimathjälte, särskilt efter de senaste händelserna i Mellanöstern. Attackerna mot Iran har skapat en energikris som påverkar globala marknader, inklusive ett dramatiskt skutt på den kinesiska börsen.
Den svenska regeringen har nyligen meddelat sin avsikt att sänka skatten på fossila bränslen och införa nya elstöd. Detta sker mitt under en global energikris som drabbar många länder. Enligt sociologen Martin Hultman är det som nu pågår en form av ”petropopulism”, där beslut om att sänka bränslepriserna blir ett tydligt sätt för politiker att visa att de lyssnar på väljarnas oro.
Men dessa subventioner liknas vid att sätta plåster på en narkomanens sprutmärken; de ger tillfällig lindring men löser inte det grundläggande problemet – beroendet av fossila bränslen. Den globala energikrisen har tydligt visat hur skadligt detta beroende är, med kraftigt stigande priser och konsekvenser för världsekonomin.
Den negativa påverkan av den fossila energin har aldrig varit så tydlig som nu. När tillgången på fossila bränslen begränsas, oavsett om det handlar om en minskning med 15 procent, orsakas enorma abstinenssymptom i ekonomin. Priserna på svavel, en viktig komponent i oljeraffinering och gödningsmedel, har skjutit i höjden, vilket hotar både försvarsindustrin i USA och den globala livsmedelsproduktionen.
Att strypa tillgången till fossila bränslen har blivit ett maktvapen i händerna på länder som Iran, Ryssland och USA. EU befinner sig i en svår situation, där man fortsatt finansierar rysk militärverksamhet genom fossilgas och olja, trots att importen har minskat. Den nuvarande konflikten har lett till att EU bromsar sin utfasning av rysk olja, vilket förvärrar situationen.
Trots detta finns det ett hopp i form av den kinesiska marknaden. Medan många andra börser har fallit sedan kriget i Iran bröt ut, har flera företag inom förnybar energi i Kina sett sina aktier stiga kraftigt. Detta tyder på en förväntan om en snabbare omställning från fossila bränslen, liknande den som skedde efter oljekrisen på 1970-talet.
Den nuvarande situationen kan leda till en ännu mer dramatisk omställning, även om den inte sker av klimatmässiga skäl utan snarare som en följd av krig och ekonomiska påtryckningar. Det som en gång kunde ha varit en planerad och kontrollerad övergång mot hållbar energi riskerar nu att bli en kaotisk förändring, delvis på grund av Donald Trumps beslut och agerande i den globala energipolitiken.