EU förbereder sig för en långvarig energikris som en följd av den pågående konflikten i Mellanöstern. Unionen överväger åtgärder som bränsleransonering och att frigöra olja från strategiska reserver för att mildra konsekvenserna av den förväntade energichocken.
Enligt Dan Jørgensen, EU:s energikommissionär, står energimarknaden inför en längre period med höga priser och osäkerhet. I en intervju med Financial Times påpekar han: ”Det här kommer att bli en lång kris… energipriserna kommer att vara högre under mycket lång tid”.
Jørgensen varnar för att vissa kritiska produkter kan påverkas ännu mer på kort sikt. ”För vissa mer kritiska produkter förväntar vi oss att det blir ännu värre under de kommande veckorna”, säger han.
Den ökade oron på energimarknaderna är nära kopplad till utvecklingen i Mellanöstern. Nästan stängda transportleder genom Hormuzsundet samt attacker mot energiinfrastruktur i Persiska viken har lett till betydande störningar. Denna situation har resulterat i stigande priser och en växande oro för långsiktiga leveransproblem.
Jørgensen konstaterar att retoriken kring krisen har blivit mer allvarlig. ”Det är vår analys att detta blir en utdragen situation och att länder måste säkerställa att de har vad de behöver”, tillägger han.
Trots att EU ännu inte befinner sig i en akut försörjningskris, arbetar kommissionen med beredskapsplaner för att hantera långsiktiga konsekvenser. Bland de åtgärder som övervägs finns bränsleransonering och ytterligare uttag från strategiska oljereserver. ”Vi förbereder oss för de värsta scenarierna, även om vi inte är där än”, säger Jørgensen, som betonar vikten av att vara förberedd.
Den globala energichocken påverkar inte bara Europa. Högre energipriser riskerar att driva upp inflationen och bromsa den ekonomiska tillväxten. Regeringar överväger stödpaket för hushåll och företag, och i brist på ren kärnkraft kan smutsig kolkraft återigen användas för att säkerställa energiförsörjningen.
Flygsektorn är särskilt sårbar, med en växande oro för tillgången på jetbränsle. Det har diskuterats om EU kan tänkas lätta på regler för att öka importen från USA eller tillåta mer inblandning av etanol i fordonsbränsle. Jørgensen menar dock att vi ännu inte är i den situationen där några nuvarande regler behöver ändras, men han utesluter inte framtida åtgärder.
Nyligen deltog EU-länder i det största gemensamma uttaget av strategiska oljereserver i historien för att dämpa prisuppgången. Ytterligare uttag kan bli aktuellt, men Jørgensen betonar att tidpunkten måste vara rätt och proportionerlig.
När det gäller import av rysk flytande naturgas (LNG) signalerar EU att inga förändringar av regelverket är att vänta under året. Istället pekar Jørgensen på ökad import från andra leverantörer, såsom USA, som en möjlig väg framåt.