Enligt en färsk rapport identifieras kostnadsökningar på 65 miljarder kronor i Sveriges kommuner och regioner som inte kan förklaras. Rapporten, som sammanställts av Svenskt Näringsliv, pekar på att dessa ökningar överstiger vad som kan härledas till stigande priser, löner, befolkningstillväxt eller dyrare teknik.
Under perioden 2014-2023 uppgår oförklarade kostnader till 17 miljarder kronor för kommunsektorn och hela 48 miljarder för regionerna. Nationalekonomen Johan Lidefelt framhäver att dessa siffror visar att det finns en stor potential för effektivisering inom offentlig sektor.
Vid ett seminarium anordnat av Svenskt Näringsliv nämnde Lidefelt att de oförklarade kostnadsökningarna inte nödvändigtvis indikerar ineffektivitet, men att tidigare studier antyder att bristande effektivitet kan ligga bakom en stor del av dessa ökningar. Han kommenterade även att skattesatserna har ökat med drygt två procentenheter, vilket främst beror på att regionernas skattesatser har stigit kraftigt sedan millennieskiftet.
Trots att statsbidragen har fyrdubblats sedan år 2000, påpekar rapporten att kritiken mot urholkade statsbidrag fortfarande är framträdande i debatten om kommunernas ekonomi. Oppositionen efterfrågar att statsbidragen ska indexeras, något som Lidefelt är kritisk emot. Han varnar för att en automatisk uppräkning av statsbidragen skulle kunna leda till en ännu snabbare ökning av dessa än vad som redan är fallet.
Civilminister Erik Slottner ifrågasätter också bilden av att statsbidragen är för låga och betonar vikten av riktade statsbidrag för att säkerställa att pengarna används för avsedda ändamål. Erik Bengtzboe, chefsekonom på Skattebetalarna, instämmer i att det finns stor potential för effektivisering inom den offentliga sektorn och menar att kommuner och regioner skulle kunna lära av varandra mer effektivt.
Det har tidigare presenterats flera förslag av Svenskt Näringsliv för att förbättra effektiviteten inom kommuner och regioner, där man föreslår alternativ till skattehöjningar. Lidefelt varnar för att skattesatserna kan fortsätta att öka, vilket kan påverka viljan att arbeta och investera negativt.
