En fossil prischock skakar världen, där Donald Trump har en central roll. Den klimatförnekande presidenten riskerar att bli en ofrivillig klimathjälte med konsekvenser som sträcker sig långt bortom USA. En plötslig uppgång på den kinesiska börsen visar vad som är på väg att ske.
Regeringen i Sverige har nyligen meddelat om en ytterligare sänkning av skatten på fossila drivmedel och ett nytt elstöd. Denna åtgärd är en del av en global trend, där många länder reagerar på den fossilchock som följt på angreppen mot Iran. Med energipriser som skjuter i höjden öppnar stater sina plånböcker för att mildra effekterna av chocken. Sociologen Martin Hultman beskriver detta fenomen som ”petropopulism”.
Att hålla priserna nere vid pumpen är en konkret åtgärd för att visa medborgarna att deras röster har betydelse. Men dessa fossilsubventioner kan liknas vid att sätta plåster på en narkomanens sprutmärken; de kan stoppa blödningen tillfälligt, men grundproblemet kvarstår. Mänskligheten är beroende av fossila bränslen, en drog som har drivit vår civilisation framåt men också skapat en sårbarhet.
De negativa konsekvenserna av vårt beroende är nu tydliga. Den fossila energiboosten har bidragit till klimatkrisen och våra samhällens instabilitet. Prischocken påverkar inte bara bränslepriserna; det får även omfattande kaskadeffekter på den globala ekonomin.
Svavlet i oljan från Mellanöstern används i raffinering av metaller som nickel och koppar, och efter krigsutbrottet har svavelpriserna stigit dramatiskt. Modern War Institute varnar för att detta kan påverka försvarsindustrin i USA och även leda till högre matpriser, eftersom svavel är en viktig ingående del i konstgödsel.
Det finns en risk för en matprischock som kan överträffa den som inträffade under den ryska invasionen av Ukraina. Den som kan styra tillgången till fossila bränslen har ett kraftfullt verktyg i sin hand, något som både Iran, Ryssland och USA är medvetna om. EU befinner sig i en prekär situation, där importen av rysk fossilgas finansierar konflikter.
Trots minskningen av import under de senaste åren kvarstår beroendet, och EU:s beslut att bromsa utfasningen av rysk olja är ett resultat av de nuvarande kriserna. Donald Trump hotar dessutom med att begränsa exporten av flytande fossilgas om inte ett nytt handelsavtal godkänns, vilket ytterligare komplicerar situationen för EU.
Asien, som är en stor konsument av fossila bränslen och konstgödsel, befinner sig också i en svår sits. Men det finns en potentiell lösning, där den kinesiska börsen spelar en viktig roll. Trots en allmän nedgång på världens börser har företag inom förnybar energi i Kina sett betydande uppgångar.
Exempelvis har GCL Energy Technology, en stor aktör inom förnybar energi, ökat med ungefär 50 procent efter krigsutbrottet. Detta tyder på att både investerare och experter förväntar sig en snabbare omställning bort från fossil energi som svar på de nuvarande händelserna.
Det är möjligt att omställningen inte sker enbart av klimatmässiga skäl; den kan komma att ske på ett mer kaotiskt sätt, drivet av konflikter och osäkerhet. Men förändringen är i gång, och den drivs i hög grad av de utmaningar som Donald Trump och andra ledare ställt oss inför.