Den globala ekonomin befinner sig i en turbulent fas där efterdyningarna av pandemin och inflationskrisen fortfarande påverkar marknaderna. I en tid präglad av hög arbetslöshet och osäkerhet, ser vi hur den snabba utvecklingen av AI-teknik och spekulativa investeringar skapar en situation som påminner om en kasinoekonomi. Elisabeth Lindberg skriver om riskerna med den rådande situationen.
Det råder ingen tvekan om att AI-revolutionen har potential, men frågan är när den nuvarande bubbla spricker. Historiska paralleller dras till den spekulationsbubbla som ledde till kraschen 1893, och liknelsen med dagens AI-marknad blir allt tydligare. Enligt Dagens Industris analytiker Magnus Dagel, liknar dagens AI-situation den tid då järnvägar byggdes i USA under 1890-talet, där många företag gick i konkurs på grund av överinvesteringar.
AI-teknik kräver betydande resurser, inte minst i form av datalagring och kraftfulla chips, som de Nvidia tillverkar. Medan dessa företag frodas, finns det en oro för att de som investerar i denna teknologi gör det under en falsk trygghet. Efter finanskrisen 2008 infördes strängare regler för bankerna, vilket förhindrat en liknande kris på finansmarknaderna. Men med Donald Trumps avregleringsagenda på Wall Street ökar risken för att spekulationen ska ta fart igen.
Trumps fokus på att återuppbygga den amerikanska industrin och avreglera marknaderna kan leda till kortsiktiga vinster, men det ifrågasätter också den långsiktiga ekonomiska stabiliteten. Lobbyverksamhet för att underlätta investeringar i kryptovalutor och riskfyllda tech-företag pågår, vilket kan ge pensionsfonder och småsparare en osäker väg framåt.
Som Kyla Scanlon påpekar i New York Times, kan dagens ekonomi liknas vid ett kasino där det är lätt att bluffa. I Sverige har människor förlorat stora summor i så kallade ”pump and dump”-bedrägerier, vilket understryker hur bristen på reglering kan utnyttjas av spekulanter.
Trots att AI-verktyg har potential att förbättra effektiviteten, är det viktigt att komma ihåg att de hittills inte har resulterat i betydande tillväxt eller ökad sysselsättning. Det blir allt mer uppenbart att AI-teknologin kan vara en lönsam leksak för techmoguler, snarare än en lösning på de ekonomiska utmaningarna vi står inför.
För att undvika att hamna i en situation där vinsterna privatiseras och förlusterna socialiseras, behövs det en demokratisk reglering av teknologin. Vi måste säkerställa att utvecklingen av AI gynnar hela samhället och inte bara några få utvalda.
