BELÉM. Tusentals representanter för urfolk har anlänt till FN:s klimatmöte COP30 i Brasilien för att demonstrera mot bristen på respekt för Amazonas regnskog. ”Politikerna pratar över huvudet på oss”, säger Roque Wai Wá, 33 år, från urfolket Wai Wái.
Roque tar av sig sin huvudbonad prydd med blå fågelfjädrar och håller den under armen. ”Det känns som om politikerna vägrar förstå”, fortsätter han. Roque bor i Oriximiná vid Amazonasfloden och har rest i två dagar för att nå miljonstaden Belém. På lördag planerar han att delta i en stor urfolksprotest under COP30. ”Vi känner av klimatförändringarna i huden. Regnskogen blir torrare och träden ger mindre frukt. Ibland får vi ingen frukt alls”, berättar han.
Roque påpekar även att nederbörden i Amazonas har förändrats. ”Torrperioderna blir längre och mer extrema. När regnet väl kommer kan inte naturen absorbera allt, vilket leder till översvämningar som förstör våra byar”, förklarar han. Han har vuxit upp i urfolksreservatet Trombetas–Mapuera, som är lika stort som Schweiz, men som nu bara har 416 invånare kvar. ”Klimatförändringarna håller på att utplåna oss”, säger Roque.
Trots utmaningarna anser han att politiker under de senaste åren har visat större intresse för urfolkens situation. Det anordnas konferenser och många internationella organisationer stödjer deras kamp, men han upplever att åtgärderna för att bekämpa klimatförändringarna är otillräckliga. ”De förstår till hälften, inte till hundra procent”, säger han.
Under veckan har hundratals urfolksmedlemmar från Tapajósfloden stormat entrén till FN:s klimatmöte och vandaliserat utrustning i protest mot att deras reservat hotas av skogsbolag och gruvföretag. ”Det är bra att de protesterar, men det är bättre att göra det fredligt. Vi måste bjudas in till toppmötet för att berätta om våra erfarenheter”, säger Roque.
Under klimatkonferensen har Brasiliens urfolksdepartement omvandlat en federal gymnasieskola till en by för urfolk under COP30. Den tjänar som bostad, kulturellt centrum och mötesplats för urfolk från hela Amazonas. Socorro Tembé, 19 år, har också kommit till Belém för att delta i lördagens storprotest. ”Vår skog försvinner när de stjäl de största träden och gräver efter guld i våra floder”, berättar hon.
Trots att hennes reservat inte är större än Luxemburg, hotas det av boskapsuppfödare som placerar kor i den avverkade regnskogen. ”Det finns ingen vi kan vända oss till. Polisen agerar inte i sådana här ärenden”, säger Socorro. Hennes vänner, som är i Belém för första gången, ser spännande på situationen. ”Kan vi dela artikeln på vårt Instagramkonto senare?” frågar en av dem. De planerar att delta i marschen för att visa att de finns. ”Vi är skogens folk och vi är bäst på att bevara den”, säger Socorro.
Marta Arriolla, 66 år, har rest från Argentina för att delta i ”folkets toppmöte” under COP30. Hon protesterar mot den argentinska presidenten Javier Mileis planer på muddring av floden Paraná. ”Han vill göra floden 13 meter djup för att stora fartyg ska kunna frakta sojabönor och nötkött. Han bryr sig inte om hur muddringen påverkar flodens marina liv”, säger Marta och planerar att delta i lördagens protest. ”Detta är inte politikernas COP30. Det är folkets”, avslutar hon.
Fakta. Urfolken i Amazonas: I Amazonas regnskog lever nästan tre miljoner personer som tillhör någon av regionens 350 etniska grupper. Många har bevarat sina språk och använder portugisiska eller spanska som andraspråk. De flesta urfolk har kontakt med omvärlden, men cirka 60 grupper lever fortfarande i frivillig isolering.
