När Centerpartiets nya partiledare Elisabeth Thand Ringqvist meddelar att hennes primära mål är att ”stoppa SD”, visar hon på de mest förödande misstagen i modern svensk politik. Hon för sitt parti och debatten tillbaka till en tid av överenskommelser som syftade till att utestänga ett riksdagsparti, vilket tycktes väga tyngre än respekten för demokratin och ansvaret för Sveriges styrning.
Det klassiska talesättet ”historien upprepar sig” är särskilt relevant här. I sitt installationstal på Centerpartiets stämma i Karlstad, där hon proklamerar att ”Sverigedemokraternas inflytande ska stoppas”, påminner hon om blockpolitikens mest olyckliga kapitel. Thand Ringqvist visar därmed att vissa politiker aldrig tycks lära sig av historien utan är dömda att upprepa samma misstag.
Överenskommelserna DÖ och JÖK hade som främsta syfte att begränsa SD:s politiska inflytande. Resultatet blev att partier med olika ideologiska rötter förenades för att neutralisera en gemensam motpart, i stället för att fokusera på att lösa Sveriges faktiska problem. Kritiken mot dessa överenskommelser var massiv, med insikter från politiska kommentatorer och väljare som insåg att det var värre att ingå oheliga allianser än att ge SD det inflytande som partiets väljare valt att ge.
Thand Ringqvists strategi att fokusera på att ”stoppa” ett större parti i stället för att driva sitt eget partis politik riskerar att leda till ett demokratiskt haveri. Genom att exkludera en femtedel av väljarkåren, som röstar på SD, underminerar hon grundläggande demokratiska principer. Skillnaden mellan att föra en sakpolitisk debatt och att stänga ute motståndare är både kvalitativ och principiell. Den förstnämnda stärker demokratin, medan det senare försvagar den.
Det finns också en uppenbar hyckleri i Thand Ringqvists hållning. En färsk kartläggning från SVT visar att Centerpartiet röstat mer med Sverigedemokraterna än med Socialdemokraterna. Ändå är hon öppen för samarbete med Socialdemokraterna men stänger kategoriskt dörren för Sverigedemokraterna. Detta visar på ett irrationellt förhållande till SD, som ofta demoniseras utan att deras faktiska politik beaktas.
Att Thand Ringqvist önskar utestänga SD, ett parti som blivit en av de största i Sverige, är inte bara en upprepning av tidigare misstag utan även en arrogans som underminerar demokratin. Hon bör överväga att lära av historien snarare än att upprepa den, och därmed återfå förtroendet från den svenska väljarkåren.
