En svensk moderat har blivit föremål för kraftig kritik i Bryssel, efter att partiet valt att samarbeta med ytterhögern i en viktig omröstning. Detta har fått den breda mitten att vända ryggen. ”Det här var en stor dag för oss,” säger Charlie Weimers från Sverigedemokraterna.
Frågan om mittenpartiernas samarbete med ytterhögern har blivit en het potatis i hela Europa. I Europaparlamentet i Bryssel och Strasbourg har den politiska maktbalansen skiftat sedan valet förra året, där konservativa EPP nu har blivit den dominerande kraften. Det innebär att partier som Moderaterna och Kristdemokraterna kan söka stöd både till höger och vänster för att driva igenom sin politik.
Traditionellt har EPP samarbetat med pro-europeiska partier till vänster, men dörren till ytterhögern har länge varit stängd. Partigrupperna Patrioterna och ESN anses vara för EU-skeptiska och Rysslandsvänliga för att kunna ingå i samarbete.
Den senaste omröstningen visade dock på sprickor i denna brandmur. För första gången har EPP drivit igenom lagstiftning med stöd av ytterhögern, vilket möjliggjorde genomförandet av ett av Ursula von der Leyens viktigaste vallöften: att minska byråkratin för mindre företag. Den nya lagstiftningen, kallad Omnibuspaketet, syftar till att lätta på företagens rapporteringskrav, något som enligt förespråkarna är avgörande för att EU ska kunna konkurrera med USA och Kina.
”Det här är det enskilda lagförslag i EU:s historia som minskar företagens kostnader mest,” säger Jörgen Warborn, som lett förhandlingarna. Han noterar att de föreslagna förändringarna kan spara företagen omkring fem miljarder euro årligen.
Omröstningen antogs med röstresultatet 382 mot 249. Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och C röstade för, medan L, S, MP och V röstade emot. Kritiken från socialdemokraterna var stark, både mot innehållet och mot att EPP inte försökt nå en kompromiss.
”Det handlar om självklara saker: att ingen ska tvingas arbeta under slavliknande förhållanden och att företag inte ska kunna förstöra miljön utan att hållas ansvariga,” säger Heléne Fritzon (S).
Jörgen Warborn försvarar sig och menar att det handlar om att hitta en majoritet, vilket i detta fall innebar att man tog hjälp av ytterhögern. Trots det har kritiken varit intensiv, där den tyske socialdemokraten René Repasi har dragit paralleller till 1930-talet.
”Moderaterna har bekänt färg. De har valt att samarbeta med de högerextrema istället för att hitta en kompromiss med oss,” säger Fritzon, som kallar det hela för ett ”haveri.”
Sverigedemokraterna däremot är nöjda med resultatet och hoppas att detta ska bana väg för fler liknande uppgörelser i framtiden. Weimers uttrycker att det är en viktig dag för dem och att de nu kan få igenom betydelsefulla regelförenklingar.
Det återstår att se hur detta påverkar Ursula von der Leyens koalition i Europaparlamentet, där hon är beroende av stöd från socialdemokrater och liberaler. Att dessa tar avstånd kan få allvarliga konsekvenser för hennes politiska framtid.
Fakta om omnibuslagen:
- Enligt EU:s regler måste företag rapportera hur deras underleverantörer hanterar klimat och arbetsrätt.
- EU-kommissionen presenterade omnibuslagen i februari för att undanta vissa företag från dessa krav.
- Parlamentets utskott stödde en kompromiss som senare föll i plenum.
- Lagtexten som antogs bygger på EPP:s ändringar och fick stöd av ytterhögern samt flera liberaler och socialdemokrater.
- Förhandlingar med ministerrådet om den slutliga lagen väntas innan årsskiftet.
