I Nederländerna har många som söker bostad förlorat hoppet om att få hyreskontrakt eller en egen lägenhet. Istället har de tagit initiativ och startat en modern egnahemsrörelse. Katja Heidweiller, inspirerad av Pippi Långstrump, har byggt sitt eget flyttbara hus.
På en gräsmatta i utkanten av Eindhoven växer ett område med hemmasnickrade småhus fram, placerat mellan en motorväg och ett köpcentrum. Katja och hennes pojkvän har lagt tre år på att färdigställa sitt hus på 37 kvadratmeter, som inkluderar kök, badrum, sovloft och ett litet barnrum för framtiden. Bygget blev dubbelt så kostsamt och tog längre tid än planerat. ”Men det blev exakt som vi ville ha det. Jag designade allt själv och det är helt perfekt för oss. Dessutom är det mycket billigare än att bo i ett vanligt hus”, säger Katja.
Paret umgås ofta med sina grannar och hjälper varandra med att mata fåglarna. ”Vi bor i en stad, men det känns som en by. Det är underbart att bo nära skogen”, fortsätter hon och pekar mot buskaget vid motorvägen.
Katja Heidweiller är en del av en växande rörelse i Nederländerna där människor lär sig att bygga sina egna hus. Hon har spenderat timmar på att titta på Youtube-klipp och låter sig inspireras av ett citat som felaktigt tillskrivs Pippi Långstrump: ”Det har jag aldrig provat förut, så det klarar jag helt säkert!” För att våga ta steget behövs en gnutta naivitet, menar hon. Marken hon bor på hyrs av en stiftelse som specialiserar sig på att tillhandahålla mark till hemmabyggare. Kontraktet löper i 15 år, och huset är designat för att kunna fraktas på en lastbil.
”Om vi får jobb någon annanstans kan vi bara flytta vårt hus”, säger Katja. Runt om i Nederländerna finns hundratals liknande småhusområden, vilka varierar i stil och kvalitet. Många av deras invånare har gett upp drömmen om att kunna köpa en villa eller hyra en lägenhet till rimligt pris. Enligt myndigheterna saknas 400 000 bostäder, vilket blev en central fråga inför det nyligen genomförda nyvalet. Den avgående högerregeringen lovade att bygga 100 000 nya bostäder per år, men misslyckades med detta.
Även i Amsterdam sker det förändringar inom bostadssektorn. I den nybyggda stadsdelen Brasa Village har 20-åriga Femka just fått nycklarna till sin första egna lägenhet i ett modulhus. Hon kommer med målarfärg och penslar för att sätta sin egen prägel på sin nya två-rumslägenhet. ”Här kommer jag nog att trivas. Det är modernt och gott om plats”, säger hon. Området ska även inrikta sig på socialt umgänge och grönska.
Modulerna har tagits fram genom ett samarbete mellan den tidigare regeringen och byggindustrin, med målet att bygga tusentals sådana bostäder under de kommande åren. Martin Grander, bostadsforskare vid Malmö universitet, ifrågasätter huruvida modulstäderna verkligen kan lösa bostadsbristen. ”Man behandlar symptomen istället för orsakerna”, påpekar han. Kvalitet och långsiktighet är avgörande, och det återstår att se hur modulhusen kommer att stå sig över tid.
Det är en paradox att rika välfärdssamhällen inte anser sig ha råd att bygga hållbara och permanenta bostäder. ”Bostadsförsörjningen har blivit avskild från välfärdssystemet och präglas av marknadens villkor”, säger Grander. Trots att den byggbara marken i Nederländerna är dyr och begränsad, skapar initiativ som dessa möjligheter för dem som vill ha ett eget hem.
Bostadsbristen och de stigande priserna är en angelägen fråga över hela Europa. Från 2010 till 2023 har huspriserna i EU ökat med 48 procent, enligt statistik från Eurostat. EU-kommissionen planerar att presentera en plan för överkomliga bostäder senare i vinter, med fokus på att även de som arbetar inom samhällsviktiga sektorer ska få råd med bostad.
Men många nederländare har inte tid att vänta på EU:s planer och tar därför saken i egna händer. Marjolein Jonker, 50 år, lämnade sin lägenhet för att bygga sitt eget hus på 24 kvadratmeter, helt off grid. ”Det går inte att hitta en prisvärd bostad här längre”, säger hon. Hon kallar sig pionjär och föreläser om fördelarna med småhusbyggen.
Trots att dessa småhus tar upp värdefull mark, finns det många som föredrar att bo i mindre, grönare miljöer än att trängas i flerfamiljshus. ”Många mår bra av att ha grönt omkring sig och kunna höra fåglarna sjunga”, avslutar Marjolein.
Tre förslag för att avhjälpa bostadsbristen i Nederländerna inkluderar att sänka takhöjden i nyproducerade bostäder, bygga nya gator med fler bostäder och skapa flexcities som kan flyttas vid behov.
