Europeiska kommissionen har meddelat sina planer på att inrätta en ny underättelsetjänst under ledning av Ursula von der Leyen. Denna enhet ska placeras inom kommissionens generalsekretariat och syftar till att samla, analysera och samordna information från medlemsstaternas underättelsetjänster för att öka EU:s säkerhetskapacitet. Den nya initiativet är en del av en överstatlig satsning för att stärka unionens säkerhet.
Arbetet med att inrätta denna spionbyrå har redan inletts i Bryssel, där kommissionen planerar att rekrytera tjänstemän från säkerhetstjänster i alla medlemsländer på tillfälliga uppdrag. Informationen som samlas in ska användas för gemensamma syften. En talesperson för kommissionen, med von der Leyen i spetsen, har uttalat till Financial Times att de för närvarande undersöker hur säkerhets- och underrättelseförmågan kan förbättras.
Det framhålls att medlemsstaternas spiontjänster besitter mycket information, och kommissionen anser att det behövs ett mer effektivt sätt att sammanföra dessa resurser för att kunna agera mer samordnat. En källa insatt i planerna förklarar att inom underrättelsearbete måste man ge något för att få något tillbaka.
Trots dessa planer har EU:s medlemsländer länge varit försiktiga med att dela känslig underrättelseinformation. Större stater, såsom Frankrike, har historiskt varit särskilt restriktiva, och vissa regeringar har uttryckt oro över att ge Bryssel ytterligare befogenheter, vilket kan leda till en förflyttning av makt från medlemsländerna till den överstatliga EU-strukturen.
Enligt de nuvarande planerna kommer EU i ett första steg inte att skicka ut agenter i fält, utan istället fokusera på analys och samordning av den information som redan finns tillgänglig från medlemsländernas underrättelsetjänster. Det är fortfarande oklart hur Bryssels egen underrättelsetjänst under von der Leyen kommer att utvecklas och varför medlemsländernas egna säkerhetstjänster inte anses tillräckliga för att upprätthålla säkerheten.
Bakgrunden till denna satsning kopplas enligt Financial Times till det förändrade säkerhetspolitiska landskapet i Europa efter Rysslands invasion av Ukraina. Under ett anförande i EU-parlamentet i september talade von der Leyen om behovet av ett nytt centrum för demokratisk motståndskraft och betonade att behovet av ökade kapaciteter för att övervaka och upptäcka informationsmanipulering och desinformation är akut.
Det är tydligt att EU:s strävan att centralisera säkerhetsåtgärderna sätter Ursula von der Leyen i en framträdande roll med en egen säkerhetstjänst, vilket kan förändra dynamiken inom unionen.
