Nyheten om effektiva livsstilsåtgärder mot kognitiv svikt får nu spridning. Under ett uppmärksammat besök på Träffpunkt Ösmo den 14 april presenterade Jenny Sahlin och Sanna Wiklander från Nynäshamns kommun resultat från studien Finger-modellen. Denna nya modell visar att samordnade livsstilsinsatser inom fem nyckelområden kan förebygga eller fördröja utvecklingen av kognitiv svikt, alltså nedsättning av hjärnans tankefunktioner.
Studien bekräftar vikten av att aktivera alla fem ”fingrarna”: hälsosam kost, regelbunden fysisk aktivitet, kognitiv träning, sociala aktiviteter samt god kontroll av hjärt- och kärlrelaterade riskfaktorer. Enligt experterna finns stark vetenskaplig evidens bakom varje område men det räcker inte med en enskild insats – samverkan krävs för att skapa verklig effekt.
Fem hållpunkter för hjärnhälsa
Hälsosam kost följer de nordiska näringsrekommendationerna och är en grundpelare för att skydda hjärnan. Fysisk aktivitet är den mest evidensbaserade faktorn för att förebygga demens och bör inkludera både kondition och styrketräning flera gånger i veckan. Att träna hjärnan med mental stimulans under hela livet minskar risken för kognitiv försämring, medan sociala aktiviteter stärker hjärnhälsan genom att minska stress och öka känslan av delaktighet. Slutligen är hjärt- och kärlhälsan avgörande; högt blodtryck, kolesterol och blodsocker måste kontrolleras och behandlas oavsett ålder för att minimera risken för demens.
Den senaste forskningen visar att minst 45 procent av alla demensfall kan kopplas till modifierbara livsstils- och miljöfaktorer. Det innebär att många kan påverka sin hälsa och bromsa en redan påbörjad kognitiv nedsättning.
Lokalt initiativ ger starka råd och stöd
Under träffen på Träffpunkt Ösmo deltog tolv medlemmar som tog del av livsviktiga råd innan det bjöds på kaffe och korvmackor från köksgruppen. Ulla Laiho från PRO Ösmo fanns på plats och betonade vikten av praktiskt stöd för att omsätta forskningen i vardagen.
Det här är ett viktigt steg i kommunens arbete för att stödja äldre och deras livskvalitet, konstaterar Jenny Sahlin.
Vad nästa steg kan bli
Med denna nya kunskap i ryggen väntar förhoppningsvis fler initiativ för att implementera Finger-modellen i äldreomsorgen och folkhälsoprogram. För svenska läsare innebär detta en chans att aktivt påverka sin egen hjärnhälsa, och inte passivt vänta på sjukdomar som kan förebyggas.
Följ utvecklingen noggrant – ger du din hjärna rätt förutsättningar just nu kan du bromsa svår kognitiv svikt längre fram.
