Fler än 1 300 forskare från USA söker sig till Lunds universitet efter flera års politiska påtryckningar och finansieringsstoppar under Donald Trumps presidentskap. Denna vecka bekräftar Lunds universitet en kraftfull rekryteringsoffensiv där det nuvarande trycket på forskning och akademisk frihet i USA påverkar hela den globala forskningsvärlden.
Forskare flyr politisk press och nedskärningar i USA
Den växande oron i USA har lett till att forskare aktivt söker nya anställningar utomlands – med Europa som ett allt mer populärt mål. Sedan Lunds universitet först öppnade möjlighet till internationella toppforskartjänster i fjol har över 1 300 ansökningar registrerats, varav majoriteten kommer från USA. Ursprungsplanen om 25 tjänster har därför utökats till 45 tjänster.
– Det har varit ett otroligt gensvar, och det största avreselandet är USA, bekräftar Erik Renström, rektor vid Lunds universitet. Intresset från USA riktar sig främst mot medicin, naturvetenskap och humaniora – snarare än det förväntade söktrycket inom samhällsvetenskap.
AI-forskare från Harvard väljer Lund
En av forskarna som snart ansluter är Lukas J Meier från Harvard University. Han har specialiserat sig på artificiell intelligens och etik, bland annat kring datachip i hjärnan. Han berättar att Lund erbjöd en betydande resurstillgång som gjorde att flytten känns rätt.
– Regeringar bör inte lägga sig i forskning så här, det är en ohållbar situation för vetenskapen, säger Meier.
Trumps upprepade kritik mot elituniversitet som Harvard har inneburit rättsliga tvister och risk för indragna federala anslag, något som drabbat många institutioner och forskningsprojekt. Flera projekt inom cancer- och folkhälsorelaterad forskning vid viktiga amerikanska myndigheter som NIH och NSF har stannat av efter finansieringsstopp.
Europas miljardoffensiv ska locka forskare
I kölvattnet av den amerikanska osäkerheten lanserar EU en stor satsning, ”Choose Europe”, för att rekrytera forskare som drabbats av finansieringsbortfall och politiska indragningar i USA. Lunds universitet är en viktig aktör i denna offensiv med fokus på yngre, lovande forskare.
– Vi koncentrerar oss på biträdande universitetslektorer som är ”up and coming”, förklarar Erik Renström. – Det svenska systemet med generösa föräldraförmåner och trygghet är en stark konkurrensfördel när vi rekryterar unga forskare.
Nobelprisvinnare lämnar MIT för Schweiz
Bland de mest dramatiska tecknen på förändringen finns nu även nobelprisvinnarna Esther Duflo och Abhijit Banerjee, som meddelat att de lämnar Massachusetts Institute of Technology (MIT) för Zürich. De har offentligt kritiserat den politiska inblandningen i den akademiska friheten i USA.
Erik Renström betonar att USA fortfarande är en ledande forskningsnation, men lyfter fram att osäkerheten kan leda till ändrade migrationsmönster bland forskare globalt. Han hoppas däremot på en stabilisering och menar att forskningens frihet är grundläggande för framtiden.
– Akademisk frihet kan inte längre tas för given, vi ser också en oroande utveckling där utbildningar ifrågasätts på basis av känslor snarare än fakta, säger han.
Vad händer nu?
Lunds universitet förbereder nu en ny rekryteringsomgång med ytterligare 14 toppforskartjänster, särskilt inom hållbarhet. Samtidigt kvarstår osäkerheten kring både USA:s forskningsfinansiering och den globala statusen för akademisk frihet. Hur många ytterligare forskare som kommer att flytta till Europa återstår att se, men trenden är tydlig och pågående.
Myndigheter och universitet i Sverige och Europa följer utvecklingen noga och arbetar för att stärka forskning och konkurrenskraft i en värld där vetenskapens frihet och resurser utsätts för starka påfrestningar.