Socialdemokraternas och LO:s förslag att slopa karensavdraget väcker stark oro bland svenska företagare och arbetsgivare. Idén, som innebär att sjukdomsersättning ska betalas redan från första sjukdagen istället för att den anställde förlorar ersättning, kan leda till kraftigt ökade kostnader och sämre arbetsmoral.
Karensavdraget, som återinfördes 1993 efter att ha slopats 1987, har tidigare kopplats till en markant minskning av sjukfrånvaron i Sverige. Innan återinförandet av karensdagen ökade sjukfrånvaron snabbt och Sverige hamnade bland Europas sjukaste länder. När karensen kom tillbaka halverades sjukfrånvaron nästan över en natt.
Företagare varnar för miljardkostnader
Emma Unevik, vd för familjeföretaget Stockholms Städsystem med cirka 100 anställda, säger till Tidningen Näringslivet att ett slopat karensavdrag är ”vansinnigt” och att det skulle höja kostnaderna för sjukfrånvaro ytterligare utöver den redan höga nivån i dag.
”På ett bräde stiger kostnaden för sjukfrånvaron som vi har redan i dag och ovanpå det så skulle sjukfrånvaron öka ytterligare” – Emma Unevik
Även Maud Spencer, vd för tillverkaren Svalson, ställer sig kritisk och varnar för att reformen slår extra hårt mot småföretagen. Hon ifrågasätter också argumentet om orättvisa.
”Om busschauffören är sjuk finns det alltid någon annan som kör bussen, men tjänstemäns arbetsuppgifter ligger kvar under frånvaron” – Maud Spencer
Rädsla för ökad sjukfrånvaro och försämrad arbetsmoral
Socialdemokraternas och LO:s motivation är att det finns en upplevd orättvisa mellan tjänstemän som kan arbeta hemifrån vid mildare sjukdomar, och arbetare med lägre inkomst som förlorar pengar under första sjukdagen. De pekar också på risken att vissa går till jobbet trots infektioner för att inte förlora inkomst, vilket kan öka smittspridningen.
Men kritiker menar att risken att människor som inte är särskilt sjuka stannar hemma skulle öka betydligt mer och leda till mångmiljonkostnader för arbetsgivarna. Det skulle dessutom förstärka attityder där människor väljer att ”stanna hemma när man känner för det”, vilket redan upplevs som ett växande problem bland yngre anställda.
Tidigare erfarenheter visar stora negativa effekter
Historien visar tydligt på effekterna av att slopa karensavdraget. Mellan 1987 och 1993, innan karensen återinfördes, ökade sjukfrånvaron kraftigt. Samma mönster kan uppstå igen om förslaget går igenom. Socialdemokraternas egen regering införde 1987 slopad karensdag, något som sedan drogs tillbaka efter de negativa följderna.
Det är därför många företagare kräver att Socialdemokraterna och LO ”tar sitt förnuft till fånga” och skrotar förslaget.
Vad händer nu?
Debatten om karensavdraget fortsätter att utvecklas och är en fråga som påverkar miljoner anställda och hundratusentals svenska företag. Med stora ekonomiska konsekvenser och effekter på arbetsplatskulturen väntar många nu på hur Socialdemokraterna och LO kommer att agera efter kritiken.
Företagsledare, politiker och experter följer utvecklingen noggrant. Nästa steg är att Socialdemokraterna och LO måste presentera mer detaljerade kalkyler och förklaringar för att övertyga både arbetsmarknadens parter och allmänheten om att en avskaffad karensdag verkligen är rätt väg framåt.
Följ med för fler uppdateringar om denna viktiga samhällsfråga som kan förändra villkoren för både arbetstagare och arbetsgivare i hela Sverige.