Nya behandlingar för artros utvecklas – genombrott inom djurforskning påverkar människa

Nya genombrott inom veterinärmedicinen kan revolutionera artrosbehandlingen för människor samtidigt som tidigare lovande läkemedel stött på bakslag. Forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus bekräftar att även om man ännu saknar godkända mänskliga läkemedel mot artros finns nytändning tack vare framgångar inom djurvården.

Artros en växande hälsokris – nya lösningar behövs akut

Artros är en av Sveriges största folksjukdomar med över en miljon drabbade. Globalt är det över 500 miljoner människor som lever med sjukdomen, och för personer över 65 år är artros den vanligaste kroniska sjukdomen. Skador, övervikt och genetik är starkt bidragande faktorer. Trots tioår av forskning har inga nya läkemedel godkänts för att bromsa sjukdomsförloppet eller lindra smärtan effektivt.

Programmet med den mycket lovande substansen tanezumab, som utvecklats av Pfizer och Eli Lilly och riktar sig mot att blockera smärtsignaler via proteinet Nerve Growth Factor (NGF), nekades av både amerikanska FDA och europeiska myndigheter på grund av ökad risk för snabb artrosförsämring.

Martin Englund, professor i ortopedi, kommenterar: ”Det var synd att skrota tanezumab-programmet eftersom vissa patienter med svår smärta och väntande knäprotes kanske hade kunnat tolerera risken.”

Veterinärmedicin visar ny väg – genombrott i djurläkemedel driver innovation

Veterinärmedicinens krav på godkännande skiljer sig från humanmedicin och möjliggör snabbare genombrott. Sprutan Librela (också kallad Solensia), som blivit populär som smärtlindring hos hundar och katter, visar lovande resultat trots att den ännu inte är godkänd för människor. Detta följer en växande trend där resultat från djurstudier påverkar utvecklingen för mänskliga behandlingar.

Henrik Rönnberg, professor i veterinär farmakologi vid SLU, lyfter fram flera exempel där djurforskning revolutionerat human medicin, bland annat insulinets upptäckt och utvecklingen av benmärgstransplantationer – båda starkt beroende av hundmodeller.

Diabetesläkemedel skapar nya möjligheter för artrospatienter

Ett helt nytt fokus för artrosbehandling är viktreducerande diabetesläkemedel som visar positiva effekter på knäsmärta hos överviktiga patienter. Professor Englund rapporterar att studier visar signifikant smärtlindring när patienter går ner i vikt.

Framtiden för artros: genterapi och broskregenerering

Spännande forskningsprojekt utvecklar genterapi som siktar på att minska inflammation i lederna genom lokal blockering av IL-1-receptorer. Detta kan hämma artrosens progression. Parallellt testas läkemedelskandidater som genererar nytt brosk – hittills lovande i djurförsök men med osäker effekt på människor.

Veterinär och humanmedicin samarbetar intensivt på flera fronter

Antibiotikaresistens, hjärtsjukdomar, cancer och vaccin utvecklas i ökande samarbete mellan veterinärer och läkare. Exempelvis används hundar som modell för hjärtklaffsjukdomar samt spontana tumörer vilket öppnar unika möjligheter inom cancerforskning och immunterapi.

Comparative Oncology Program vid amerikanska National Cancer Institute testar nya cancerbehandlingar på hundar med naturliga tumörer, vilket accelererar utvecklingen av mänskliga läkemedel.

Coronapandemin har ökat insikten om sambandet mellan djurhälsa och människors hälsa samt behovet av tvärvetenskapligt samarbete, menar Henrik Rönnberg. Detta skapar nya förutsättningar för att utveckla innovativa och effektiva behandlingar.

Vad händer härnäst?

Forskningen kring nya läkemedel och terapier mot artros är i intensiv utveckling och nya genombrott baserade på veterinärmedicinska framgångar kan snart ge människan dessa efterlängtade verktyg. Håll ögonen öppna för kommande studier som testar genterapi och broskregenererande läkemedel samt viktreducerande diabetesbehandlingar som kan förändra vardagen för de miljoner drabbade.

Martin Englund och Henrik Rönnberg fortsätter samarbetet mellan humant och veterinärt håll och understryker vikten av att integrera forskning över artskillnaderna för att lösa en av vår tids största medicinska utmaningar.