Det senaste brevet från FN i fallet ”Clara” uttrycker stark kritik mot hur klimataktivister hanteras i Sverige. Detta är ett tydligt tecken på hur snabbt synen på dessa aktivister har förändrats i västvärlden. Vad har egentligen hänt?
Under klimatmötet i Brasilien förra året deltog ursprungsbefolkningar från Amazonas i protester mot världsledarnas oförmåga att hantera klimatkrisen. En del aktivister använde våld när de försökte ta sig in i konferensanläggningen. När en sittstrejk blockerade ingången kom mötets ordförande, André Corrêa do Lago, ut för att lyssna på dem. Brasilien anses vara ett av de farligaste länderna för så kallade miljöförsvarare, enligt Global Witness. Många som kämpar för att skydda Amazonas gör det med livet som insats, och omkring 300 miljöförsvarare har dödats sedan 2014.
Denna interaktion mellan makten och aktivisterna står i stark kontrast till hur klimataktivister bemöts i Europa idag. För några år sedan poserade beslutsfattare tillsammans med klimataktivister som Greta Thunberg, men nu framställs aktivisterna istället som samhällsfientliga. Denna trend är tydlig över hela västvärlden. När den franska rörelsen Les soulèvements de la terre stötte samman med polis under en protest mot vattenbrist, reagerade regeringen med att förbjuda organisationen, ett beslut som senare upphävdes av domstol.
I Storbritannien har klimataktivister som genomfört vägblockader dömts till flera års fängelse. Även i Sverige har tonen mot aktivisterna blivit betydligt hårdare. Hösten 2023, när statsminister Ulf Kristersson bjöd in till en öppen AW i Malmö, ställde sig två kvinnor från organisationen Rebellmammorna upp och började sjunga istället för att ställa en fråga. Statsministern jämförde detta med hur ”totalitära krafter” agerar. Sverigedemokraterna har även krävt att klimataktivister ska åtalas enligt terrorlagstiftning.
För närvarande pågår två intressanta rättsprocesser på området. Marie, en aktivist från Rebellmammorna, blev av med sitt jobb som gassamordnare på Energimyndigheten på grund av sitt klimatengagemang. Hon stämmer nu sitt fackförbund ST staten, men Justitiekanslern, som företräder statens intressen, menar att inget fel har begåtts. Den muntliga förhandlingen i detta fall inleds i maj.
Ett annat fall är ”Clara”, vars riktiga namn är Isabelle Letellier. Tillsammans med andra aktivister från Scientist Rebellion protesterade hon mot privatflyg på Bromma flygplats i september 2023. Under aktionen sprutade några deltagare röd färg på en hangar, men Letellier höll bara upp en banderoll. Nu åtalas hon för medhjälp till skadegörelse. Hela processen kring Isabelle Letellier är anmärkningsvärd, med falska påståenden om att ett ambulansflyg tvingats vända samt ett nekat medborgarskap.
Sverige har skrivit under en FN-konvention som garanterar rättigheter för miljöförsvarare, den så kallade Århuskonventionen. Enligt denna konvention har miljöförsvarare rätt att fredligt demonstrera för att påverka beslutsfattande, inklusive civil olydnad. Michel Forst, FN:s särskilda rapportör för Århuskonventionen, har påpekat att Sverige kan ha brutit mot denna konvention både i fallet med Marie på Energimyndigheten och Isabelle Letellier. I ett brev till tingsrätten i Attunda kritiserar han Sveriges agerande mot Letellier och menar att en fällande dom skulle vara ”grovt oproportionerlig och djupt orimlig.” För ett år sedan besökte Forst den svenska regeringen för att förstå vad som pågår, och han är inte ensam i sin oro.