I en replik på anklagelser från den så kallade klimatkriminella organisationen Återställ våtmarker, uttrycker Rickard Axdorff, generalsekreterare för Svensk torv, sin starka kritik mot de extremister som får sin röst hörd genom Expressen. Han menar att debatten kring torvfrågan har spårat ur, där fakta åsidosätts och olaglig aktivism påverkar samhällsutvecklingen på ett sätt som kan försvaga Sverige.
Axdorff bemöter de anklagelser som riktats mot honom, där han kallats för ”foliehatt”. Han använder detta som en utgångspunkt för att belysa ett bredare problem i den samtida debatten, där motståndare ofta avfärdas med nedlåtande epitet istället för att bemötas med saklig argumentation. Axdorff framhäver att detta är talande för vår tid, och att den retorik som används av extremister blir alltmer aggressiv i takt med att deras argument ifrågasätts.
En central del av Axdorffs resonemang rör torvens betydelse i samhället. Han kritiserar aktivisternas föreslagna alternativa material och hävdar att dessa är både dyrare och mindre effektiva, vilket i praktiken medför en större klimatpåverkan. Han menar att Återställ våtmarkers olagliga intrång och sabotage mot torvbrytningsanläggningar är kontraproduktiva. Axdorff drar en tydlig slutsats: ”Använd dem gärna men torv är på alla plan bättre.”
Axdorff påpekar också att torv har många användningsområden inom odling, djurhållning, energi och vattenrening, och framhäver dess värde som en resurs snarare än ett problem, som aktivisterna vill framställa det som. Vidare bemöter han påståenden om torvproduktionens klimatpåverkan, med hänvisningar till myndighetsdata och forskning som visar att effekten på klimatet är mycket begränsad.
Han hävdar att utsläppen är så små att de knappt motiverar beskattning och att vissa studier till och med pekar på positiva klimateffekter av torvbruk. Detta står i kontrast till de uppgifter som Återställ våtmarker använder för att argumentera för att torvbrytning är en betydande källa till utsläpp.
Axdorff framhåller att endast en mycket liten del av Sveriges torvmarker brukas, och att ”99,5 procent” av dessa områden lämnas fria från torvutvinning, vilket gynnar den biologiska mångfalden. Dessutom menar han att återställda torvmarker kan uppvisa större biologisk mångfald än vad som fanns innan utvinningen.
Den mest skarpa kritiken riktas mot den brottsliga extremiströrelsen bakom anklagelserna. Axdorff beskriver dessa aktivister som en del av ett större europeiskt nätverk med externa finansiärer. Han kopplar deras aktioner, som att olagligt blockera vägar och störa samhällsfunktioner, till något som är mer än bara opinionsbildning och som ligger utanför de demokratiska spelreglerna. ”Stöder du aktivisterna stöder du aktioner som försvagar oss”, säger han.
I slutet av sin artikel lyfter Axdorff blicken från sakfrågan till en mer ideologisk nivå. Han ser torv som en symbol för stabilitet, självständighet och motståndskraft i en orolig tid, och varnar för en utveckling där samhällsordningen nedmonteras och där aktivism får för stort inflytande över politiska beslut.