Den svenska regeringen har återigen mött kritik, denna gång från sitt eget Klimatpolitiska råd. Vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz avfärdade rådsmedlemmarnas varningar om att den rådande klimatpolitiken är otillräcklig. Enligt en ny rapport från rådet riskerar Sverige att inte nå sina egna klimatmål samt de som satts av EU för 2030, 2040 och 2045.
Rapporten konstaterar att centrala beslut har skjutits upp och att endast hälften av förslagen i regeringens klimathandlingsplan har implementerats. Utsläppen har dessutom ökat markant, vilket kan leda till att landet måste betala böter på upp till 40 miljarder kronor till EU.
Britz, som inte delar rådets bedömningar, hävdar att regeringens långsiktiga klimatmål är möjliga att uppnå. Han menar att rådet inte tar hänsyn till faktorer som inflation och krig, och tillägger att politiker har ansvar att balansera klimatmål med andra samhällsmål, såsom konkurrenskraft och hushållens ekonomi.
Nu har Britz kallats till Miljö- och jordbruksutskottet för att redovisa regeringens planer för att nå klimatmålen. Utskottets ordförande, Emma Nohren, uttrycker oro över bristen på satsningar i budgeten och pekar på att situationen förvärrats sedan den nuvarande regeringen tillträdde.
Statsvetaren Göran Sundström har noterat en ökning i hur ofta myndigheters och experters råd ignoreras av regeringen. Han tar upp exempel på hur regeringen har drivit igenom lagförslag trots massiv kritik från expertmyndigheterna. Sundström beskriver detta som en potentiellt grundlagsvidrig utveckling och anser att det är ett stort problem som kan resultera i sämre beslut och slöseri med resurser.
Även om Britz inte anser att Klimatpolitiska rådet vill motverka regeringens politik, menar Sundström att det finns en risk för att det politiska spelet påverkar hur klimatfrågor hanteras. Simon Matti, en forskare inom miljöpolitik, bekräftar att svenska politiker i allt mindre utsträckning lyssnar på klimatexperternas råd, vilket kan få allvarliga konsekvenser för landets framtida klimatåtgärder.