Offentliga it-projekt: en växande börda för skattebetalarna

Det finns en utbredd uppfattning om att stora offentliga it-satsningar sällan går som planerat. Flera anledningar bidrar till denna negativa trend.

I en reklamfilm från KPA Pension ställs en lärare en intressant fråga av sina elever: ”Vad har drabbat mänskligheten hårt?” En pojke svarar: ”Skolplattformen. Min pappa säger att det är det värsta som har hänt.” Det är sällan kommunala it-projekt blir kända utanför sin direkta användargrupp. Men Skolplattformen, som hundratusentals lärare och föräldrar i Stockholm försökte använda, blev en symbol för misslyckande tack vare sin katastrofala brist på funktion.

Liknande problem har uppmärksammats med Millennium, ett it-system som införskaffades av Västra Götalandsregionen från techjätten Oracle. Vid sin lansering visade det sig vara så bristfälligt att det först pausades och senare helt stoppades. Både lärare och vårdpersonal har vid flera tillfällen varnat för att dessa system inte fungerar som de ska. De har också påpekat att den nya tekniken kräver mer tid till administration än tidigare, men deras varningar ignorerades tills det var för sent.

Kostnaden för Skolplattformen uppgick till 1,3 miljarder kronor för Stockholms skattebetalare, medan prislappen för Millennium hittills ligger på 3,7 miljarder kronor. Det är värt att notera att det senare systemet aldrig ens lyckades implementeras. Trots att dessa fall är anmärkningsvärda, är det vanligt att offentliga investeringar i nya it-lösningar misslyckas.

Flera svenska regioner har valt att använda ett journalsystem vid namn Cosmic, men vårdpersonalen har inte varit imponerad. I Dalarna rapporteras det att produktiviteten har minskat med mellan 20 och 40 procent efter införandet av det nya systemet. Läkare berättar om hur digitala uppgifter som tidigare krävde sex eller sju klick nu kräver hela 54 klick. När Cosmic-chefen kommenterar problemen i media erkänner han att både regionerna och företaget kommit fram till att ett enklare system skulle ha varit att föredra, men att det nu finns ett avtal att förhålla sig till.

Detta belyser ett grundläggande problem med offentliga it-upphandlingar. Vanligtvis bestämmer köparen från början vad som ska uppnås, och upphandlingen genomförs sedan utifrån dessa krav. Detta står i kontrast till modern it-utveckling, som bör ske i nära samarbete med de verksamheter som ska använda tjänsterna för att successivt utveckla, testa och förbättra systemen.

Det har också framkommit att regionerna som köpt Cosmic brutit mot upphandlingslagen och att eventuella böter ska täckas av företaget. Denna hantering undergräver syftet med upphandlingslagen och öppnar för risker som direkt korruption. Utifrån situationen med Cosmic kan man konstatera att även den offentliga sektorn inte alltid leder till bättre produkter, utan snarare till ytterligare problem.