Den svenska regeringen, under ledning av finansminister Elisabeth Svantesson, har inlett förberedelser för en potentiell drivmedelsbrist som kan leda till ransonering. Varningarna kommer i kölvattnet av stigande bränslepriser och osäkra elmarknader, vilket kan få allvarliga konsekvenser för den svenska ekonomin.
Svantesson, som representerar Moderaterna, framhöll att både hennes parti och Sverigedemokraterna planerar att sänka bensinskatten ytterligare, men samtidigt poängterar hon att situationen kan förvärras beroende på hur konflikterna i Iran utvecklas. Hon uttryckte oro över de oväntade svängningarna i USA:s politik under president Donald Trump och hur dessa kan påverka situationen.
”Tyvärr vet vi inte vad Donald Trump tänker. Hans motiv kan variera dag för dag. Även om USA drar sig ur, vad händer då? Konflikten är antagligen inte över,” sade Svantesson i en intervju med Aftonbladet.
För att kunna genomföra ytterligare sänkningar av drivmedelsskatten krävs ett tillfälligt beslut från EU. Svantesson har betonat vikten av att agera snabbt, där den första skattesänkningen, som når EU:s miniminivå, träder i kraft den 1 maj. En ytterligare sänkning kan dock ta månader att godkänna av kommissionen.
En annan åtgärd som regeringen överväger är att använda de drygt 80 miljarder kronor i kapacitetsavgifter som Svenska kraftnät har för att ge direkt stöd till svenska hushåll.
Planering för värsta scenariot
Trots att det för närvarande inte finns någon omedelbar fara för drivmedelsbrist, görs det planer för det värsta scenariot. Svantesson påpekar att det är viktigt att förbereda sig för alla eventualiteter, även om läget just nu är stabilt.
”Vi är inte där än, men om priserna fortsätter att stiga dramatiskt, måste vi alla fundera på hur vi ska agera,” sa Svantesson. Hon tillade att de ekonomiska lättnader som snart väntas, inklusive sänkta skatter och matpriser, kommer att ge hushållen mer pengar i plånboken.
Ökande risk för brist
Enligt Energimyndigheten kan situationen snabbt förändras om konflikten i Iran fortgår. Generaldirektör Caroline Asserup varnade för att risken för drivmedelsbrist kan öka, men underströk att detta inte automatiskt betyder att bristen kommer att inträffa.
”Vi följer läget noga och analyserar behovet av olika åtgärder. Sverige kan komma att påverkas, och vi är i ett allvarligt läge,” konstaterade Asserup.