Ny rapport varnar: Bombkriget mot Iran har redan släppt ut över 5 miljoner ton växthusgaser på mindre än två veckor, vilket motsvarar hela utsläppen från 84 av världens minsta länder under ett år. Konflikten förvärrar samtidigt den globala klimatkrisen som redan är på maximal varningsnivå.
Björn Wiman skriver i en skarp analys i Dagens Nyheter att detta klimatmässiga bakslag sker under en tid då jordens alla klimatindikatorer lyser rött, och nysläppt data från FN bekräftar att koldioxidhalten nu är den högsta på över två miljoner år. Samtidigt sitter oljetankrar fast i Hormuzsundet, vilket förvärrar störningar i den globala energiförsörjningen och riskerar att driva upp ännu fler utsläpp.
Krigets klimatavtryck ökar
Enligt Wiman har bombkriget, som är djupt rotat i regionens historia och kampen om oljerikedomarna, utlösts på grund av ambitionen att bevara och stärka den fossila industri som länge plågat planeten. Redan 1908 förändrades världen när William Knox D’Arcy slog igenom med ett stort oljefynd i dåvarande Persien, en upptäckt som satte scenen för årtionden av plundring, konflikter och förtryck.
Sedan dess har kampen om olja drivit fram väpnade konflikter och maktspel som följt världspolitiken – från stöd till despoter som sha Mohammed Reza Pahlavi, till oljekupper och konflikter som Operation Ajax. Idag står vi återigen i ett stormaktsbråk med förödande konsekvenser för människor och klimat.
Miljoner civila betalar priset
Den omedelbara effekten på civilbefolkningen i Iran är katastrofal och drabbar särskilt de fattigaste. Klimatkollapsen gör livet än mer osäkert för regionens människor som redan lever under pressen av repression och ekonomisk svält. De som profitera på kriget är enligt Wiman främst oljespekulanter, vapensäljare och kopplingar till den amerikanska makteliten, inklusive personer nära Donald Trump.
BP, som likt många fossilbolag härstammar från den tidiga oljeruschen och som idag är en väldig kraft på energimarknaden, är också en del av denna komplexa historia. Bolaget hade redan på 1950-talet kunskap om de miljöskador deras bränslen kunde orsaka, men valde istället att hålla tyst om det, en handling som Wiman kallar en av de största brotten mot mänskligheten.
Vad händer nu?
Utsläppen förväntas öka ytterligare med fortsatt attacker på oljeanläggningar och störningar i produktionen, vilket kan leda till mer exploatering och borrning i redan hårt ansträngda naturresurser. Klimatforskare och FN varnar för att systemet är överhettat och att de nuvarande utsläppstopparna riskerar att göra klimatmålen omöjliga att nå.
För Sveriges del innebär det att beroendet av globala energimarknader och internationell säkerhetspolitik ständigt påverkar landets klimatambitioner och stabilitet. Utvecklingen i Mellanöstern är en akut global påminnelse om hur krig och fossilbränsleutvinning är sammanvävda och hur mycket som står på spel för hela världen.
Björn Wiman: ”Det är klaustrofobiskt att leva under ockupation av idioter vars beslut förstör både vår planet och fred.”
Klimatkrisen förvärras i takt med att de geopolitiska konflikterna om oljan eskalerar – en prislapp som hela mänskligheten riskerar att få betala inom kort.