Hoten och trakasserierna mot politiker ökar dramatiskt i Sverige inför valet 2025. Politiker som Therez Almerfors (M) i Uppsala och Carina Sammeli (S) i Luleå berättar om omänskliga angrepp som hot om slakt och spottloskor.
Svåra hot och trakasserier i valrörelsen
Therez Almerfors beskriver hur en man under EU-valrörelsen hotade henne med att hon ”skulle slaktas som en kossa” och senare hotade att hälla yoghurt över henne mitt på Stora torget i Uppsala. Mannen dömdes för olaga hot, vilket visar att det går att lagföra angreppen, även om det är ovanligt.
”Det sätter sig hårt på självbilden när attacker mot min kropp och person är så grova och inte bara handlar om politiken,” säger Almerfors som trots hoten fortsätter kampanja men oroar sig för hur unga ska våga engagera sig.
I Luleå betraktas situationen som lika allvarlig. Kommunalrådet Carina Sammeli mötte under sin tid som ordförande för barn- och utbildningsnämnden ett klimat där kritiken snabbt övergick i personliga angrepp. Hon berättar om en incident där en kvinna spottade på hennes skor i en skolkorridor.
”Folk som hatar mig tyckte att eftersom jag står bakom ett förslag så var jag en dålig förälder som inte borde få ha barn,” berättar Sammeli.
Forskning bekräftar allvaret och riskerna
Statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) visar att bara 14 procent av förtroendevalda som utsätts för hot och trakasserier anmäler det till polisen. Forskaren Sandra Håkansson vid Uppsala universitet och juridikforskaren Fanny Holm vid Umeå universitet bedömer att många kommuner och regioner inte är rustade att skydda politiker.
”Det finns en brutaliserad samtalskultur i sociala medier där aggressivitet premieras och blir normaliserad,” säger Håkansson. Hon konstaterar att många hatbrott mot politiker har koppling till kön eller etnicitet, där kvinnor ofta utsätts för sexistiska angrepp och hot om sexuellt våld.
Holm har granskat cirka 3 000 polisanmälningar gjorda mellan 2020 och 2022. Av dessa kunde knappt en sjättedel kopplas direkt till politiska uppdrag, och endast 2,6 procent ledde till fällande dom. De vanligaste platserna för angrepp under valåret är valstugor.
Konsekvenser för demokratin och vägen framåt
”Om förtroendevalda inte vågar fortsätta betyder det ett stort hot mot demokratin,” varnar Håkansson. Få anmäler därför att de misstror rättssystemets möjligheter att hjälpa dem.
Almerfors efterlyser mer stöd över partigränser och menar att alla måste hjälpas åt för att skydda demokratins aktörer. ”Det handlar om något mycket större än bara mig, det är för demokratins skull jag står kvar,” säger hon.
Medan riksdagens skydd är väl utvecklat, är läget i många kommuner och regioner långt sämre, vilket skapar stark oro för hur politiker ska kunna verka säkert framöver.
Nu när valrörelsen är i full gång måste frågan om hoten mot politiker prioriteras högre för att säkra en trygg och öppen demokrati i hela landet.