Enligt en ny mätning från DN och Ipsos har svenska väljare blivit betydligt mer pessimistiska angående ekonomin under det senaste halvåret. Pessimistiska åsikter gäller både den egna privatekonomin och den övergripande ekonomiska situationen i Sverige. Nicklas Källeborn, opinionsanalytiker på Ipsos, påpekar att denna pessimism kan bli en utmaning för regeringen.
Den svenska ekonomin har under de senaste åren präglats av hög arbetslöshet och sänkta reallöner. Internationella händelser, som uttalanden från USA:s president Donald Trump och spänningar med Iran, har också påverkat den globala ekonomi negativt och försvårat en återhämtning efter en pågående lågkonjunktur. Elisabeth Svantesson, finansminister, har vid flera tillfällen tvingats revidera sina tillväxtprognoser nedåt. Regeringen har dock genomfört flera skattelättnader för att stimulera ekonomin, bland annat en sänkning av bränsleskatten och en minskning av matmomsen, som träder i kraft den 1 april. Trots dessa åtgärder har förväntningarna på väljarnas syn på ekonomin inte riktigt infriats inför valet.
I en undersökning har DN och Ipsos ställt frågor till väljarna om deras förväntningar på Sveriges ekonomi de kommande tolv månaderna. Resultatet är dystert för finansministern: nästan hälften, 46 procent, av de tillfrågade tror att ekonomin kommer att försämras, medan endast 21 procent förväntar sig en förbättring. Jämfört med en liknande fråga för ett halvt år sedan, där antalet optimister och pessimister var nästan lika stort, visar denna mätning en markant förändring.
Källeborn noterar att den kraftiga svängningen i åsikterna kan bli svår för regeringen att hantera, särskilt med begränsade möjligheter att vidta åtgärder. ”Ekonomin brukar påverka hur folk röstar”, säger han. ”I en situation där ekonomin bedöms negativt finns det en risk för att det påverkar regeringens opinionsläge.”
Pessimismen gäller även den egna ekonomin. För första gången på två år är det nu fler som tror att deras privatekonomi kommer att bli sämre inom det närmaste året, än de som tror på en förbättring. Enligt Källeborn är det tydligt att amerikanska politiska beslut, särskilt under Trump administrationen, har en direkt påverkan på den globala ekonomin och därmed på den svenska hushållens ekonomi.
De mest oroande faktorerna för svenskarna är stigande bränslepriser, hög inflation och ökade elpriser. Det är också värt att notera att kvinnor är något mer oroliga än män när det gäller den ekonomiska utvecklingen. Bland partiväljarna är det särskilt sympatisörer till S och C som uttrycker störst bekymmer.
Eftersom Ipsos genomför mätningar med sex månaders mellanrum är det svårt att identifiera en enskild händelse som orsak till den växande pessimismen. Samtidigt har händelser som USA:s och Israels angrepp mot Iran bidragit till kraftigt stigande bränsle- och energipriser, vilket påverkar hushållens köpkraft. Även oroligheter kring USA:s intresse att köpa Grönland från Danmark, och påföljande hot om nya handelstullar, har kommit att påverka ekonomin. Källeborn konstaterar att mycket av det som påverkar ekonomin är kopplat till internationella händelser och är svårt för en enskild regering att hantera.
Undersökningen genomfördes av Ipsos mellan den 10 och 22 mars, där 1 513 röstberättigade deltagare intervjuades, varav 904 via digitala enkäter, 81 via sms-länk och 528 via digitala intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel. För mer information om urval, bortfall och svarsfrekvens, se ipsos.se eller kontakta Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källeborn.