Det har länge varit en öppen hemlighet att den svenska journalistkåren har en stark vänsterlutning, något som blir tydligt så fort man lyssnar på radio, ser på TV eller öppnar en tidning. Att mäta journalisters politiska åsikter har dock mött motstånd. Enligt tidigare studier har det framkommit att media och public service i Sverige är präglat av vänsteråsikter, vilket inte är unikt för Sverige utan ett mönster som kan observeras i flera västländer.
En uppmärksammad studie från 2012 av journalistprofessorn Kent Asp visade att stödet för Miljöpartiet bland journalister var fyrdubblat jämfört med allmänheten, medan Vänsterpartiet hade tre gånger så starkt stöd. Enligt studien röstade 70 procent av journalister på något av de rödgröna partierna, vilket ställer frågor kring objektiviteten i nyhetsrapporteringen.
Ny mätning stoppades nyligen av Journalistförbundet, som inte ville stödja undersökningen som gjordes av Kent Asps kollegor. Håkan Boström skriver i Göteborgs-Posten att när han kontaktade förbundet fick han veta att de inte var emot att undersöka journalisternas värderingar, men att de var medvetna om att sådana mätningar tidigare har använts emot kåren. Det officiella skälet till avvisandet var ”enkättrötthet” och att undersökningen låg olyckligt i tiden.
Forskarnas uppfattning är att förbundet inte ville inkludera frågor om partisympatier, vilket Boström anser är problematiskt ur både demokratiskt och vetenskapligt perspektiv. Journalister och lärare är yrkesgrupper med stor makt över hur verkligheten uppfattas, och det är centralt för deras yrkesidentitet att granska makthavare. Medierna publicerar ofta undersökningar om andra grupper i samhället, vilket gör det rimligt att också välkomna forskning om den egna gruppen.
Enligt en ny undersökning från SOM-institutet har förtroendet för SVT sjunkit markant bland väljare som identifierar sig som ”klart till höger”. På ett år har andelen som uppger att de har ”mycket eller ganska stort förtroende” minskat från 57 procent till 46 procent. Denna minskning är inte unik för SVT utan gäller även för andra etablerade TV-kanaler som TV4.
Det är värt att notera att förtroendet för SVT har fallit under 50-procentstrecket för denna grupp för första gången. Samtidigt har förtroendet för vänsterväljare och de som placerar sig ”något till höger” förblivit stabilt, vilket tyder på en växande politisk klyfta gällande synen på public service.
Då SVT:s tidigare vd Hanna Stjärne tillfrågades om det sjunkande förtroendet bland höger-väljare, påpekade hon att anställdas vänstersympatier inte skulle påverka journalistiken. Hon ansåg att det var en hypotetisk fråga och betonade vikten av att journalister agerar neutralt och opartiskt oavsett sina personliga åsikter. Samtidigt framhöll hon att etnisk mångfald var en viktig fråga för SVT, som till och med förde statistik över anställdas etniska bakgrund.
Detta stopp av den nya mätningen av journalisters politiska åsikter väcker frågor om transparens och ansvar inom mediebranschen.