Kristina Lindquist analyserar hur fascister använder AI-teknik för att återupprätta en idealiserad version av det förflutna. Hon pekar på att verkningsfulla bilder och propagandabudskap skapas av AI, vilket riskerar att påverka verkliga människors liv som inte passar in i den snäva världsbilden.
I ett pressmeddelande från lokala Sverigedemokraterna visades en bild av Stortorget i Karlskrona, där det framställdes som en plats med endast vita människor och en idyllisk atmosfär. Bilden av Tessins barockkyrka var förvrängd, och en ny tornstruktur var med i bilden, trots att den i verkligheten inte finns.
Det handlar om mer än bara en missvisande bild av en plats. Lindquist framhäver att den radikala högern, liksom andra politiska rörelser, använder AI för att sprida desinformation. Hon refererar till exempel på hur Amnesty International har använt AI-genererade bilder, men menar att extremhögern är de som mest entusiastiskt omfamnat denna teknik för att främja sina syften.
Under EU-valet 2024 använde italienska Lega AI-bilder för att skapa skrämmande kontraster mellan idealiserade scener av traditionella familjer och avbildningar av transkvinnor. I Frankrike bidrog Nationell samling med AI-genererade bilder som framställde en skrämmande bild av invandring. Alternativ för Tyskland har också använt generativ AI för att sprida sina budskap genom att kombinera bilder av migranter med idylliska skildringar av tysk kultur.
Enligt Roland Meyer, en konsthistoriker, förstärker generativ AI redan befintliga stereotyper. Tekniken baseras på tidigare bilder som är taggade på specifika sätt, vilket resulterar i en snedvriden representation av verkligheten. Den perfekta, blonda AI-tjejen som sprider vit makt-budskap exemplifierar hur AI kan användas för att främja en extremistisk agenda.
Lindquist påpekar att sådana bilder inte bara tilltalar fascister, utan även är en del av en större trend där nostalgimaskiner används för att skapa en alternativ verklighet. Denna typ av konst och propaganda bygger på en historisk fantasi som syftar till att legitimera en förvrängd vision av framtiden. Historikern Hannah Arendt har argumenterat för att politiska lögner alltid är kopplade till våld, och AI:s roll i detta sammanhang blir därför högst problematisk.
Den AI-genererade propagandan från Sverigedemokraterna, där barnen är blonda och stadsbilden ser ut som en utopi, ställer frågor om hur långt dessa rörelser är beredda att gå för att materialisera sina drömmar om en etniskt homogen verklighet.