Kristina Lindquist skriver att fascister ofta strävar efter att återskapa en påhittad historia och att det därför är naturligt att de dras till AI-teknikens nostalgimaskiner. För dem som inte passar in i denna snedvridna verklighetsuppfattning finns det anledning att vara på sin vakt.
I Karlskrona finns Stortorget, en plats som en gång hade högre ambitioner. Nyligen publicerade de lokala Sverigedemokraterna en bild av torget som inte stämmer överens med verkligheten. I deras version syns inte falafelvagnen, utan istället en homogen grupp vita människor som deltar i en idyllisk torghandel. Kyrkan i bakgrunden ser annorlunda ut, med nya detaljer som inte stämmer överens med minnet.
Liknande digitala manipulationer av verkligheten har använts av olika politiska grupper, där radikalhögern särskilt har omfamnat AI-genererad propaganda. Ett exempel är en bild som en brittisk högerextremist delade, där en AI-skapad bild av soldater som går ut i havet publicerades för att hylla hjältarna från Normandie.
I en artikel av Arvid Jurjaks påpekas hur falska digitala avbildningar av historiska händelser flödar på internet med syfte att väcka känslor och få reaktioner. Även organisationer som Amnesty International har använt AI-bilder, men få politiska rörelser har tagit till sig dessa metoder med samma hängivenhet som extremhögern.
Det har nyligen framkommit att unga, blonda AI-genererade tjejer sprider vit makt-budskap på sociala medier som TikTok, vilket antas styras av en och samma aktör. Inför EU-valet 2024 använde italienska Lega AI-genererade bilder av transkvinnor och friterade insekter i kontrast till traditionella italienska värderingar, vilket visar hur de försöker forma en alternativ verklighet.
Även i Frankrike används AI-bilder av grupper av ansiktslösa människor för att sprida skrämselpropaganda. Alternativ för Tyskland är också aktiva i denna fråga och har använt generativa AI-bilder för att skildra en idyllisk tysk livsstil, där invandrare saknas.
Det har diskuterats att denna teknik inte är politiskt neutral. Enligt konsthistorikern Roland Meyer är generativ AI en nostalgimaskin som främjar en högerradikal världsbild genom att återskapa en bild av det förflutna. Meyer argumenterar för att AI förstärker befintliga stereotyper, vilket leder till en förvrängd representation av verkligheten.
Den dystopiska bilden av samhället som skapas av dessa AI-genererade verk är en del av den politiska retoriken från extremhögern. Det kan liknas vid en form av etnisk rensning, där verkliga människor som inte passar in i mallen hotas av att bli osynliggjorda.
Enligt filosofen Hannah Arendt bär den politiska lögnen alltid på ett inslag av våld. AI-genererade bilder av utplånade områden, som Gaza, kan ses som en del av detta våld, där den digitala verkligheten används för att rättfärdiga och dölja brutala handlingar.
Det är uppenbart att den bild av idealet som extremhögern vill skapa är långt ifrån verkligheten. De nostalgiska maskiner som används för att återskapa en ”önskad” verklighet hotar att bli en farlig form av propaganda.