BRYSSEL – EU:s stats- och regeringschefer stormade över Viktor Orbans oväntade veto som stoppar ett gigantiskt lån på 90 miljarder euro till Ukraina. Under torsdagens EU-toppmöte möttes den ungerska premiärministern av ett ovanligt hårt tonläge från flera ledare, där Sveriges statsminister Ulf Kristersson beskrev stämningen som en ”massiv utskällning”.
EU:s beslut om lånet att stödja Ukraina 2026 och 2027 blev snabbt den mest brännande frågan, trots att toppmötets agenda officiellt skulle handla om europeisk konkurrenskraft.
Orbans veto sätter Europas stöd till Ukraina på paus
Bakgrunden till konflikten är blockeringen av lånet, som Ungern—tillsammans med Tjeckien och Slovakien—vill undanta sig från att delta i. Orban lägger dock ett formellt veto som hittills frigör lånet, vilket fått EU-ledarna att reagera kraftfullt.
Ulf Kristersson: ”Man måste kunna lita på varandra för att fatta kollegiala beslut i enighet.”
Enligt flera deltagare på mötet bröt Orban mot principen att vänta med att stoppa paket tills särskilda förhandlingar för rörledningen Druzjba, som fraktar rysk olja via Ukraina till Ungern, är färdigställda efter reparationsarbeten.
Friedrich Merz kallade agerandet ”ett grovt brott mot lojalitetsprincipen” och menade att detta kommer att lämna ”djupa spår”. EU:s rådspresident António Costa förklarade bestämt att ”ingen kan utpressa EU”.
Orban: Europa överlever inte utan rysk energi
Innan mötet försvarade Viktor Orban sin position med att Ungern stöder Ukraina – men bara när landet får sin olja. Han menade att Europa är beroende av rysk energi och att det snart kommer att bli uppenbart för alla.
Den ungerska rörledningen Druzjba skadades i ryska anfall och behöver repareras, vilket kräver uppskattningsvis sex veckor enligt Kristersson, som också meddelade att Sverige står redo att bidra med personal i reparationsarbetet.
Pengarna till Ukraina kan komma efter Ungerns val
Trots fördröjningen signalerar EU att lånet på 90 miljarder euro sannolikt betalas ut efter det ungerska parlamentsvalet den 12 april. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lovade att leverera hjälpen ”på ett eller annat sätt” och kopplade samman blockaden med pågående valkampanj.
Belgiska premiärministern Bart De Wever uttryckte förväntan om att ”en annan verklighet” kan uppstå efter valet, samtidigt som han försvarade sin tidigare kontroversiella uttalande om Ryssland med vägran att göra eftergifter innan en acceptabel fred uppnås.
Fler heta frågor från toppmötet
EU klarade också av en het debatt om utsläppshandelssystemet ETS som många ville försvaga från krigets energipåverkan. Sverige, Tyskland och Nederländerna lyckades stoppa krav på omedelbara lättnader för energiintensiv industri.
Ulf Kristersson firade en klar seger för Sverige när det gäller att behålla kontrollen över svenska “flaskhalsintäkter” från elhandel mellan svenska elprisområden, som nu säkerställs ska stanna i landet.
Kriget i Iran hotar energimarknader och sjöfart
En annan avgörande fråga rörde eskaleringen i Iran efter den USA-israeliska attacken i februari. EU uppmanade till nedtrappning och moratorium mot angrepp på energianläggningar. Frankrike utforskar en möjlig FN-ledd eskortmission i Hormuzsundet, men varnas för militär inblandning av EU:s utrikeschef Kaja Kallas.
Vad händer nu?
Den kritiska situationen kring lånet till Ukraina väntas avgöras vid EU:s informella toppmöte på Cypern i april, bara dagar efter Ungerns parlamentsval.
Sveriges regering och flera andra medlemsländer lär fortsätta trycka på för att säkerställa att EU:s stöd till Ukraina inte fördröjs längre än nödvändigt, med ordförande von der Leyens starka löfte som ryggrad.
Den senaste utvecklingen visar än en gång hur komplexa och känsliga beslut inom EU är, särskilt när nationella val och strategiska energiberoenden flätas samman.
