JOHANNESBURG. Nio månader har passerat sedan Zambias före detta president Edgar Lungu avled på ett sjukhus i Sydafrika. Trots detta ligger hans kropp fortfarande på ett bårhus i Pretoria. En makaber konflikt har uppstått mellan hans efterträdare och familjen, båda som gör anspråk på hans kvarlevor.
Den politiska rivaliteten mellan de två presidenterna har präglat Zambias politik under ett helt decennium. Även efter Lungus död fortsätter striderna i en bisarr tvist om vem som har rätt till en tidigare statschefs kvarlevor – den sörjande familjen eller staten? Lungu, som var president mellan 2015 och 2021, avled vid 68 års ålder efter komplikationer vid en operation i Pretoria. Att ta sig dit var en utmaning för honom, eftersom han var belagd med reseförbud av sin rival, Hakainde Hichilema. Trots detta lyckades han köpa en biljett och flyga till Sydafrika.
Lungus administration hade tidigare låtit fängsla Hichilema flera gånger. Efter Hichilemas övertygande seger i valet 2021, utsattes Lungu för flera korruptionsutredningar. En kvinna i Lusaka städar bort affischer efter Lungus nederlag i valet 2021, vilket understryker den politiska splittring som har präglat landet.
Enligt familjen uttryckte Lungu vid sina sista dagar en önskan om att Hichilema inte skulle få närvara vid hans begravning. Detta ledde till att familjen motsatte sig en statsbegravning. Zambias regering hävdar dock att kvarlevorna tillhör staten, och en grav har redan anlagts vid regeringens byggnad i Embassy Park i Lusaka, där tidigare presidenter har fått sin sista vila.
När det blev klart att Hichilema kunde närvara vid ceremonin valde familjen att förbereda en begravning i Sydafrika. Den zambiska staten har drivit ärendet i domstol i Sydafrika, där domstolen slog fast att kvarlevorna tillhör staten. Fallet har överklagats flera gånger, och nu har ytterligare en konflikt blossat upp efter anklagelser från familjemedlemmar om att Lungu ska ha blivit förgiftad.
Fortfarande ligger Lungus kvarlevor i ett kylrum på begravningsbyrån i Pretoria. I Zambia ses konflikten mellan familjen och staten som en förlängning av de två ledarnas bittra rivalitet. Det handlar nu om mer än bara politik. ”Det rör sig från det fysiska till det politiska och nu även till en andlig strid”, säger Anthony Kaluba, biskop i ett frikyrkosamfund i Lusaka, till AP som har gjort en djupgående analys av situationen.
Konflikten påminner om striden i grannlandet Zimbabwe mellan Robert Mugabes änka, Grace Mugabe, och den zimbabwiska staten efter Mugabes död 2019. Trots att Mugabe avsattes två år tidigare, insisterade hans parti Zanu-PF på att han skulle få en statsbegravning. Till slut gick regeringen med på Grace Mugabes krav, och Mugabe fick sin sista vila efter en stillsam jordfästning i sin hemby.
Experter konstaterar att striden i Zambia även har rötter i vidskeplighet. Lungus sista önskan kan ses som en förbannelse mot Hichilema, vilket antyder att han tror att denna konflikt måste lösas för att bryta förbannelsen. ”Det är som ett vapen. Vi tror i vår kultur att förbannelser har en effekt”, säger Herbert Sinyangwe vid Waylife Ministries till AP.
Historikern Sishuwa Sishuwa vid Harvarduniversitetet anser att Hichilema inte kommer att ge sig i konflikten. ”Hichilemas beteende antyder att han kommer att göra vad som helst för att få tillgång till Lungus kvarlevor, kanske för att han ser det som en fråga om liv och död”, säger han.
Fakta: Bitter rivalitet i Zambia Edgar Lungu blev president vid ett fyllnadsval 2015 efter att hans partikollega Michael Sata avled. Lungu vann det ordinarie valet året därpå och styrde landet fram till 2021, då Hichilema och hans parti UPND segrade. Lungus administration hade drivit hårt mot Hichilema, som bland annat tillbringade 100 dagar i häkte under misstankar om förräderi. När Hichilema kom till makten, straffades hans företrädare och förlorade sin pension som tidigare president. Dessutom misstänktes Lungu för korruption. Lungu avled den 5 juni förra året i samband med en operation i Sydafrika, 68 år gammal.
